Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förra grundsatsen afser förlusternes fördelning på
tider, den sednare deremot på personer; den sista
innebär en hyllning åt idéen om den broderlighet som
borde vara allmänt rådande bland menniskorna, ett
erkännande alt slägtets olyckor böra vara
gemensamma.
Har man intetdera sättet alt spara, hvarken på
vanligt sätt med alt samla förråd, eller genom
öf-verenskommelser om fördelning af inträffande olyckor,
så har man ingen säkerhet, och mången råkar
deri-genom i fattigdom, d. v. s. kommer ur den
ställning der man är befallande, till den ställning der
man är lydande; från den ställning der man låter
andra arbeta för sig, till den ställning der man sjelf
blir mer eller mindre prejad alt arbeta för andra.
Genom sparsamhet och fördelning af olycksödena
kan fattigdom således förekommas der den eljest skulle
följa utaf tillfälliga omkastningar. Men de skador
som kunna träffa samfundsmenniskan genom
statsfor-foganden, förmår hon icke undvika. Desto vigtigare
blir det för en styrelse att icke vidtaga några
sådana, till följd af hvilka fattigdom uppkommer.
Egentligen inträffar sådant mest vid förändringar. En
jemt fortfarande skadlig inflytelse tillbakahåller
visserligen rikedomens utveckling, men den beverkar icke
så ofta en öfvergång från välstånd till fattigdom;
denna öfvergång åstadkommes deremot lätteligen
genom förändringar i den ekonomiska lagstiftningen.
Sällan äro deremot förhållanderne så vidriga, att icke
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
