Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det borde icke, i vår tid, beliöfvas så
synnerligen myckel för att bringa nyss omtalade klasser
till ett annat system, ty den allmänna sedligbeten
har gått framåt — ehvad man än må klaga öfver
vår tids sensualism. — De bildade klasseme hafva,
i de flesta Europeiska länder, med mycken ifver
omfattat hvarje framställd idée, som lofvat dem en
möjlighet att ändra sina fattigare bröders belägenhet;
den största svårigheten är häfven, när, såsom nu, ett
verkligt behof uppenbarar sig inom alla bättre
sinnen , att åstadkomma förbättrade förhållanden för
men-niskan i allmänhet. Det fattas endast en redig
in-sigt om hvad som måste göras.
Alldeles klart kan ett sådant tillfyllestgörande
system icke på en gång framstå. Problemet tillhör
ett helt tidebvarf; det visar man sig ock hafva
uppfattat. En stor mängd tänkare hafva i skrifter
af-bandlat ämnet; en stor mängd hafva med praktiskt
utförda systemer behandlat detsamma, hufvudsakligen
med afseende på grundsatsen att förebygga
fattigdomen, icke att bota den hos några, under det att
den tusenfaldigt uppkommer hos andra. Åter en an^
nan mängd har med begärlighet upptagit hvarje råd
som förekommit värdt ett försök, för att i förhållandet
mellan principal och arbetare åstadkomma ett
bättre, hvarigenom den sednare, utan att man
äfventy-rar den förres bestånd, skall kunna fredas från
fattigdomen.
Sällan har någon fråga varit så mångfaldigt
behandlad. Det bbrde då icke vara underligt om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
