Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven i ordens och talefättens bemärkelfef. Uttryck fora fordom utan
förargelfe nyttjades af den med belefvade cUsfpn, hafva nu öfvergått
til pluinpa, få til och med, at de nu på helt -annat fatt reta vår
inbildning än de retat våra förfäders. Detta gäller ej endaft om Svenfkan.
CoRNEtLLE och Moliere målte ofta omklädas för at ej ftöta Parifarns fina
öra. Kanfke vittnar detta lika mycket om et förfinadt fedeförderf, fom
om et förfinadt ipråk: men faken är dock otvifvelagtig. Då jag
ön-fkat at mina landsmän (kulle begripa Hercules (adan foin den af
Författaren blifvit lemnad åt allmänheten) har jag anfett mig nödfakad at
utbyta alla uttryck och ord fom nu fiöta ofs, emot fådana fom nu fvara
emot författarens mening. Jag ville ön(ka at jag deri lyckats. Jag bar
fökt bibehålla allt hvad jag möjligtvis kunnat, och de hufvudfakliga
förändringar jag gjort, har jag i de efteråt bifogade anmärkningarna til
fina grunder och anledningar förklarat. Vid jämtiförelfen (kola opartilka
Jäfare utan tvifvel finna at en myckenhet af de nu glömda och
föråldrade orden varit ganlka uttrycksfulla och lämpliga, farat äfven i verfen
välljudande. Antingen hade vårt fpråk i Stjernhjelms tid ännu icke fl
mycket fom nu aflägsnat fig ifrån fm famfyfter Tyfkan, eller hade det
efter 30-åriga kriget deraf lidit någon blanning, eller kan(ke troligafi
bägge delarne. Vare dermed huru .det vill, fynes en fådan blanning mig
mera enlig med vårt fpråks lynne, än den det i fednare tider undergått
med Franlkan. Kanlke ligger jufl i denna olikhet grunden til många
beskyllningar mot de gamla för en fämre fmak, ehuru fpråkkännaren deri
tyckes mig böra fe mera renhet än i våra nyare produ&er. Månne det
ej vore at öuika, det Författare af redan erkänd förtjenft åjnyo uptoge en
myckenhet ord och uttryck af det gamla fpråket, bvartil nu nyttjas
främmande både ord och fpråk vändningar? Och vore det icke at önlka, at
vid de reformer fom med vårt fpråk företagas, man häldre toge hjelp af de
främmande fpråk fom dermed fiå i flägtfkap, än af dem, hvilka hafva
en dertned alldeles firidig form?
Ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
