Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dubbelt hvad svenskame förlorat. Den svenska soldaten
visade intet tecken till vekhet. Afven de mindre öfvade
höllo ut, vid sidan af mera öfvade kamrater, i fulla åtta
timmar, utan att lemna fienden ett enda framsteg — till dess
den svenska armén i sin helhet fick ordres att draga sig
tillbaka, hvilket då verkställdes så imponerande, att den
ryska befälhafvaren, känd säsom den kraftigaste sedan
Su-■waroffs tid, ej vågade förfölja de återtågande svenskarne.
Detaljerna härom skola i arbetet framläggas.
Sveriges politiska ställning vid början af sommaren 1809
var mycket bedröflig. Revolutionen den 13 Mars hade
vis-•serligen satt en gräns för den speciella förföljelse, hvarmed
Napoleon I genom den ryska kejsaren hemsökt Gustaf IV
Adolph till straff för det denne aldrig kunnat förmås att
erkänna den franska kejsaren; men emedan Napoléon
be-höfde den ryska kejsarens undseende vid de stora franska
förändringame i Europa, såg han sig förhindrad att stäija
Rysslands inkräktningslystnad, som han förut framkallat
genom erbjudandet till Alexander att få Finland till belöning
för den betingade åtgärden att afsätta Gustaf Adolph.
Efter alla försök att vinna den franska kejsarens
beskydd, ansåg man sig i Stockholm böra göra en slutlig
ansträngning för att genom seger i kriget försvara Åland och
de delar af landet, som icke ursprungligen tillhört det
numera till spillo gifna Finland. Man företog alltså en
särskild utrustning, med bestämmelse att slå, fördrifva eller
tillfångataga den ryska armé, som stod emot general Wrede,
på gränsen mot Ångermanland, och som redan var i
beredskap att dit infalla öfver Öre elf. Det var detta företag, som
sedermera blifvit så mycket omtaladt under namn af
»Expeditionen till W esterbotten».
Denna »expedition» var också i verkligheten en vigtig
tilldragelse, mindre genom sitt omedelbara resultat, än
genom det medelbara, som visade sig i beskaffenheten af
freds-vilkoren i Fredrikshamn, hvarest underhandlarne å båda
sidor — såväl svenska som ryska — fördröjde
öfverläggnin-garne under afvaktan på krigshändelserna inom det svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
