- Project Runeberg -  Expeditionen till Westerbotten 1809 /
81

(1871) [MARC] Author: Georg Swederus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

annorlunda, men han hade redan aflemnat befölet.
Expeditionen återvände söderut, och Kamenski fick snart i Piteå
den förstärkning af ammunition och proviant, som han så
väl behöfde, och som satte honom i tillfälle att ännu en
gång vända om emot söder, för att kunna visa, att han, i
enlighet med hans kejsares stränga ordres, bibehöll sig i
Westerbotten.

Öfveramiralens rapport till konungen innehåller den
förmodan, att Kamenski skulle stadna i högsta förlägenhet, om
det lyckats major Hauswolff att taga de proviantfartyg, som
ifrån ryska sidan väntades till Piteå. — Den sista
bedrägliga och felslagna förhoppningen under detta krig!

Hela den olyckliga expeditionen fick sin afslutning i
en konvention. För att afsluta en sådan afskickades
generalen Sandels. Han var personligen bekant med Kamenski,
som tillräckligt lärt högakta honom sedan tiderna vid Palois,
Toivola, Wirta, m. fl. ställen. Sandels begaf sig på resa
norrut för att sammanträffa med den ryske generalen. Denne
hade redan varit i Piteå, der försett sig med sina behof,
reorganiserat sin illa medfarna armé och var nu med
densamma åter gången iffån Piteå, sex mil ned åt söder. Han
träffades på gästgifvaregården Frostkåge 1 \ mil från
Skellefteå. Der uppgjordes ett stillestånd, som skulle j;äcka så
länge som fredsunderhandlingarne i Fredrikshamn. Såledés
var fienden nu försäkrad mot ytterligare anfall. Tillika
bestämdes, att svenskarne icke skulle under tiden få gå längre än
till Rickleå —1 £ mil norr om Djekneboda, hvaremot också
Kamenski icke skulle gå längre ned åt söder än till Jäfre.
Svenskarne skulle icke få låta sin flotta gå i de norra
farvattnen, ej heller till Aland eller någon finsk ort. Dermed
voro ryssarne herrar öfver de Bottniska farvattnen, hvarifrån
svenskarne blefvo utestängda. Temligen öfverflödigt lade
Kamenski ännu en list under denna konvention, hvarigenom
det blef i ryssarnes makt att bryta den, utan att svenskarne
hade samma möjlighet. Han förklarade nemligen, att han
måste låta Barclay de Tolly i Wasa godkänna fördraget
för att det skulle bli beståndande. En svensk parlamentär
fick följa en rysk officer dit, men mötte samma undskyllan
hos Barclay de Tolly, som förklarade att stadfåstelse for-

Expeditionen till Vetterbotten. b

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgwesterb/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free