Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Det har vid flera tillfällen i det föregående
anmärkts att Shakespeare nästan aldrig själv
uppfann handlingen för sina dramer utan lånade
stoffet var han kunde komma över det. Han läste
mycket och läste böcker och skrifter av de mest
olika slag. Han studerade gamla krönikor för sina
krönikespel ur engelsk historia, särskilt den
förträffliga som har Ralph Holinshed till författare.
Men han nyttjade lika flitigt romaner och
berättelser av italienska författare, de flesta i fransk eller
engelsk översättning, den gamla greken Plutarkus’
biografier över antikens berömda män och
slutligen berättelser och skådespel av samtida
engelsmän. Han gjorde sig inga skrupler över lån som
ibland voro rena avskrifter, nödtorftigt satta till
blankvers. Hans romerska dramer Julius Caesar,
Antonius och Kleopatra och Coriolanus följa
mycket nära Plutarkus’ framställning i en samtida god
översättning; och man får det intrycket att han var
djupt intagen i denna bok, som ju är en av
världslitteraturens klenoder och som varit furstars,
statsmäns och skalders läsning genom århundraden.
Slutet gott, allting gott och Cymbeline vila på stoff
som finnes hos Boccaccio; Romeo och Julia,
Mycket väsen och Trettondagsafton äro sammansatta
av material från en annan italienare Bandello;
Othello och Lika för lika kunna spåras till
italienaren Geraldi Cinthio som levde på hans egen tid.
I Kung Johan, Henrik IV, Henrik V, Richard
III, Så tuktas en argbigga, Kung Lear och
Hamlet har han oförskräckt använt sig av ämnen som
hans kolleger redan hade gjort bekanta.
Men alla dessa fabler som han tagit från annat
håll har han förvandlat, ofta till oigenkännlighet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
