Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julias föräldrar ämna gifta bort henne med greve
Paris. I sin nöd vänder sig Julia till munken som ger henne
en sömndryck, så att hon som skendöd begraves i
familjens gravvalv. Avsikten att Romeo skall finna henne där
och rädda henne motverkas av flera olyckliga
omständigheter. Romeo och greve Paris mötas vid graven, Romeo
dödar Paris och tar gift, då han tror Julia död. Då hon
vaknar och finner sin älskare och make död, dräper hon
sig med Romeos dolk.
Därmed är släktfejden slut, och Capulet och Montague
försonas.
Romeo och Julia är det största kärleksdramat
och den största kärleksdikten. Det hör till
Shakespeares tidigare verk och är sannolikt skrivet,
innan han var trettio år gammal; det finns tecken till
att den första skissen skrivits på ett mycket tidigt
stadium och sedan reviderats och omskrivits. Men
trots sådana ojämnheter är det och förblir det ett
mästerverk. En och annan läsare har kanske fäst
sig vid att det är bara en dramatisering av en
gammal historia. Men vilken dramatisering! Det stoff
Shakespeare fann var en ledsam, illa berättad
historia med dumt moraliserande anstrykning.
Arthur Brooke upplyser i sitt företal läsaren att
syftet är »att beskriva ett olyckligt älskande par,
trälbundet under ett skamligt begär, utan vördnad
för föräldrars och vänners auktoritet och råd,
fattande sina viktigaste beslut tillsammans med
druckna sladdermostrar och vidskepliga munkar,
kastande sig in i alla faror för att få tillfredsställa sin
lusta, begagnande bikten för att främja sina.
avsikter, missbrukande det lagliga äktenskapets
hedervärda namn för att dölja en hemlig förbindelses
vanära och till sist efter ett i allo skamligt liv
ilande till en olycklig död». Det finns icke en
ståndpunkt som icke det verkliga dramat vänder upp och
ned på, icke ett uttryck i denna fruktansvärda
harang som icke Shakespeare gjort löjligt genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
