Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På grund av don Juans intrig stöter Claudio bort Hero
vid altaret. Beatrice och Benedict föras närmare
varandra genom försvaret för Hero. Allt slutar väl.
TRETTONDAGSAFTON ELLER VAD NI VILL.
Författat 1600 (?), utgivet 1623.
Källan. Historien om Orsino, Viola och Sebastian
härrör från »Apolonius och Silla» av Barnabe Riche och
förekommer ursprungligen hos Bandello. .
Fabeln. Viola, som tror att hennes bror Sebastian
omkommit genom ett skeppsbrott; kläder sig i karlkläder
och kallar sig Cesario. Hon går i tjänst hos hertig
Orsino som" är förälskad i Viola. Hon får föra bud mellan
dem. Olivia stöter bort hertigen, men förälskar sig i
Cesario.
I hennes hus gör hennes onkel Tobias Raap och ett par
andra en intrig för att förlöjliga hovmästaren Malvolio.
Denne inbillar sig att hans matmor är förälskad i honom
och inspärras som dåre. Den försvunne Sebastian
uppenbarar sig, förälskar sig i Olivia och ställer allt till rätta.
Dessa tre komedier Som ni behagar, Mycket
väsen för ingenting och Trettondagsafton innehålla
icke någon epokgörande ny gestalt, som Falstaff
eller Hotspur, och flera tonfall och konstgrepp äro
oss bekanta från förut: sålunda sammanställningen
Benedikt och Beatrice som innebär en upprepning
av argbigge-motivet men oändligt förfinad.
Jaques är en egendomlig variation av den
känslofråssande och poetiskt reflekterande typ som
Shakespeare gärna ställer vid sidan av de verksamma
människorna. Livet intresserar icke Jaques,
endast hans egna fantasier och ironiska omdömen om
livet; individen är honom ingenting, bara den.
karaktäristiska typen. Hertigen i Trettondagsafton
är den epikureiske känslodyrkaren och erotikern.
Ett karaktäristiskt stycke är hertigens och Violas
samtal’ om mannens och kvinnans kärlek.
Hertigen: Nej, ingen kvinnas bröst
Kan bära sådant kval som plågar här;
Nej, ingen kvinnas hjärta är så starkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
