Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det primitiva religiösa tänkandet. Animism och preanimism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 11
Vi få likväl ej glömma, att begreppet “primitiv" härvid måste uppfattas
med stark begränsning, framhåller Bogoras, som påvisar, att “man kunde an-
teckna ända till 20,000 tschuktschiska, eskimåiska, giljakska och tungusiska ord
och ändå ej uttömma dessa språks lexikaliska innehåll". Och dessa inom sitt
område rikhaltiga primitiva språk innehålla tekniska möjligheter äfven för bil-
dandet af abstrakta termer. Dessa stammars invecklade primitiva religion och
materiella kultur förutsätta likaledes en långvarig utveckling.
u .
“Allt lefver“, säger en tschuktschisk shaman. “Lampan van-
drar omkring. Tälthyddans väggar hafva sina röster; nattkärlet
har sitt särskilda land och hus; skinnen, som sofva i säckarna,
tala på kvällarna; renhornen, som ligga på grafvarna, stiga upp
om natten och vandra omkring begrafningsplatsen.11 Liknande
primitiva föreställningar förekomma äfven bland andra stammar.
Här uppfattas sålunda själfva naturföremålen som själfständigt
lefvande och handlande varelser, alltså ett föreställningssätt af ’?
lägsta art (animatism).
Vid fortgåendet på den inslagna vägen upptäcker naturmän-
niskan allt flera likheter mellan sig själf och de omgifvande na-
urföremålen: i första rummet inom den organiska naturen, där
djur och växter föra en människoliknande tillvaro, men äfven
inom den oorganiska naturens, naturföreteelsernas samt kropps- och
själstillståndens område, hvilka likaledes tänkas som själfständiga
människoliknande varelser. Flugsvampen t. ex., som användes som
berusningsmedel samt för att framkalla extasen hos shamanen,
och därför äfven har religiös betydelse, anses tillhöra “en sär-
skild stam“ af “svampmänniskor11 med en hand och en fot samt
en oformlig kropp. Flugsvamparna kunna fatta den berusade
infödingen under armen, leda honom genom hela världen och
visa honom värkliga föremål eller skenbilder. Giljakens fäderne-
jord är i hans föreställning en lefvande, människoliknande varelse.
Udden Marii är dess hufvud, dess skägg sträcker sig ut i Ochotska
hafvet, och dess fötter utgöras af tvenne halföar.
Vid en fortgående utveckling af dessa föreställningar upp-
täckas tingens andar eller genier. Naturmänniskan märker näm-
ligen en hel rad af optiska, akustiska o. a. företeelser, såsom
hägringar, skuggor, eko, ljusreflexer o. s. v., på hvilkas värklig-
het hon ej kan tvifla, hvartill komma sinnesvillor af olika slag,
på hvilkas värklighet hon lika litet tviflar, och hvilka leda henne
cill den slutsatsen, att i naturen finnes, utom vanliga kroppsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
