Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det primitiva religiösa tänkandet. Animism och preanimism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 J. STADLING
varelser, en hel rad andra väsenden lika värkliga som hon själf och
öfriga synliga föremål, men som på samma gång äga den egen-
skapen, att de, trots sin kroppslighet eller på grund af sin okropps-
liga materia, icke kunna beröras eller gripas, och därför efter
behag kunna plötsligt uppenbara sig eller försvinna. För den
primitiva människan utgöra icke dessa “andar“ någonting sär-
skildt underbart: de äro helt enkelt lika naturliga varelser som
alla de öfriga. Ja, de kallas t. o. m. värkligt “folk“. Deras enda
utmärkande egenskap är att de ej kunna beröras eller infångas,
samt att de kunna göra sig osynliga och antaga skepnader af
olika yttre föremål. Dessa tingens genier eller andar hafva bland
olika folkstammar skilda benämningar, som betyda “husbonde11,
“ägare", “herre11 o. s. v. Icke blott yttre föremål utan äfven na-
turföreteelser, sjukdomar o. s. v., ja, själfva ordet på tungan (t. ex.
bland giljakerna) har sin “husbonde11. Föreställningen om tingens
“husbönder11 är ej lika utvecklad bland alla folkstammar. Den
framträder sålunda mindre tydligt bland korjäkerna än t. ex. bland
jukågirerna, där den erhållit en hög utveckling: icke blott klasser
af föremål, utan hvarje enskildt ting har här sin särskilda pogil (hus-
bonde).
Från upptäckten af dessa geniers eller andars förekomst i
vissa särskilda fall sluter nu det primitiva tänkandet till deras
tillvaro öfver allt, och så befolkas slutligen hela det oändliga
världsaltet af andar.
Med upptäckten af andarna fördjupar sig det primitiva tän-
kandet och utarbetar ett slags alltomfattande ursprunglig spiri-
tualistisk naturlära. Förut existerade för den primitive tänkaren
endast en kaotisk mängd af varelser liknande honom själf, nu
ser han lefvande orsaker till företeelserna, lefvande väsenden, som
värka i naturen. Föreställningarna om dessa antaga mångskif-
tande och invecklade former. Så skapas en egendomlig primi-
tiv kunskapsteori, enligt hvilken allt värkligt uppfattas endast
som skenbart, endast en form, bakom hvilken potentielt döljer
sig det äkta föremålet, anden, som efter behag kan antaga den
åstundade formen. Världen blir sålunda skådeplatsen för oupp-
hörliga omvandlingar i en ändlös kretsgång, hvari det värkliga
endast är skenbart och det skenbara värkligt. Åtskillnaden mellan
det kroppsliga och det okroppsliga, mellan föremålet och före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
