Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det professionella shamanväsendets utveckling - 2. Högre utvecklingsstadier (bland ural-altaiska stammar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 63
när han blir kallad: i svåra stunder bistår han henne, följer
henne städse och ger henne råd“.
Erhållandet af en ie-kyl eller ämägat och därigenom af
dessas egenskaper beror icke alls af shamanens eget åtgörande:
detta sker antingen af en slump eller genom högre makters
tillskyndelse.
En jakutshaman berättar följande: “Då jag färdades uppe
i norden, samlade jag vid ett tillfälle ihop ved i en hög och
tände på. En ryktbar tungusshaman råkade vara begrafven un-
der vedhögen, och, se, hans själ kom till mig, stannade hos
mig och blef min ämägat“.
Den ande, som utvalt en person till shamankallet, tvingar
honom äfveii-bär att blifva shaman, och om denne vägrar, plå-
gar hans ande hojnom. En jakut-shaman berättade; följande:
“Vid 20 års ålder insjuknade jag och började se med ögonen
och höra med öronen, hvad andra människor icke se eller höra.
1 9 år motstod jag anden och omtalade för ingen hvad som
händt mig, af fruktan för att blifva misstrodd och smädad. Slut-
ligen insjuknade jag så svårt, att en snar död hotade mig. Då
började jag shamanera, och så blef jag bättre. Och om jag nu
under en längre tid afhåller mig från att shamanera, blir jag illa-
mående och insjuknar1’. — Om en annan shaman berättades, att
han af andarna beröfvats synen, emedan han upphört att sha-
manera af fruktan för att det var syndigt.
Bland jakuterna brukar shamankandidaten undervisas af nå-
gon äldre shaman, som äfven inviger honom i ämbetet, hvarvid
denne hänger en bild af hans ämägat på honom. Detta tecken
borttages sedan från den, som af en eller annan orsak ej längre
vill vara shaman. På jakutska språket finnes ett ord usui, som
betyder “undervisa i shamankonsten, inviga i shamanämbetet".
Belysande för den psykiska mark, hvarur det professionella
shamanväsendet framvuxit, och hvarur det hämtar sin näring, är
en jakutsk shamans uttalande, att han erhållit sitt hufvud i
mjänariktäch challän, d. v. s. “i himlen af mjänarik!ar“. Mjänarik
kallas en person, som lider af närvösa paroxysmer, som känne-
teckna en “med onda andar besatt människa". En infödd jakutsk
läkare, d:r Sakolnikoff, säger, att "det tillhör jakutska shamaner
att vara utsatta för nervropatiska anfall af hystero- epileftisk art".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
