Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Shamantrumman och den kultiska shamanskruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 69
och manjak. Shamantrummans form och storlek varierar bland
skilda folkslag. Till de ovala höra korjäk-, jukågir- och jakut-
trummorna. Till de cirkelrunda höra eskimå- och tschuktscher-
trummorna. Bland tunguser, altaitatarer o. a. stammar förekomma
båda formerna. Utom trumman användes bland vissa stammar
vid shamanering tvänne andra musikaliska instrument: det ena
ett slags stränginstrument, liknande den ryska balalaikan, det andra
ett slags mungiga; i vissa fall användas endast ett par käppar e. d.
Först i senare tid hafva genom främmande inflytelse dylika instrument kom-
mit till användning, t. ex. bland burjäterna, där trumman numera nästan helt
och hållet undanträngts. I regeln använda shamanerna öfverallt trummor eller
tamburiner af olika slag samt skallror och öfver hufvud taget slag-instrument,
hvilka ju till tiden föregingo andra arter af musikaliska instrument. Vid det
ursprungliga shamanväsendet, hvars rötter sträcka sig ned i de allra lägsta re-
ligiösa stadierna, använda shamanerna helt naturligt de brukliga instrumenten
bland de folk, de tillhöra. Då undan för undan nya instrument införas, bibe-
hållas likväl de äldre ursprungliga och traditionella, tack vare kultens konser-
vatism. Då användningen af de föråldrade instrumenten blifvit otidsenligt, för-
klaras dess bibehållande af shamanerna vanligen därmed, att deras andar hysa
förkärlek för de ursprungliga instrumenten, eller därigenom att deras ljud är
kraftigare till att frammana andarna o. s. v. Eller om de nya instrumenten dock
slutligen undantränga de gamla, så förklaras detta därmed — såsom det skett
bland burjäterna — att “andarna hafva befallt det“.
Vid trumman äro i regeln fästade (på ramen eller underre-
det) fritt hängande metallpjeser af olika slag, hvilka skramla, när
de sättas i rörelse. Hos altai-tatarerna och vissa andra stammar
är trummans “tak“ prydt med olika symboliska bilder. Bland andra
stammar åter, såsom t. ex. fornasiaterna i nordöstra Sibirien,
jakuter o. a. saknar trummans “tak“ dylika bilder. Skaftet och andra
delar af trumman samt “hammaren11 (öfverdragen helt eller en-
dast på “slagsidan11 med olika slags skinn för att dämpa ljudet) äro
däremot i allmänhet försedda med symboliska figurer.
Det närmaste ändamålet med trummans och andra musi-
kaliska instruments användning vid shamaneringen, nämligen att
bidraga till att framkalla extasen, framträder tydligt bland sha-
manerna i norra Asien liksom ock i andra världsdelar. Det är
vidare sannolikt, att med allt buller och skramlande, som sha-
manen åstadkommer under seancen, afses att skrämma och
jaga bort de onda andarna. Andarna frukta, som bekant, öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
