- Project Runeberg -  Shamanismen i norra Asien : några drag ur shamanväsendets utveckling bland naturfolken i Sibirien /
119

(1912) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling With: Nathan Söderblom - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Shamanen i verksamhet. Iakttagelser bland dalganer, jakuter och tunguser på tundran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 119
växta, så att en öppning bildas. Efter sin återkomst från “nedre
världen dit shamanen beledsagat sjukdomsanden, lägger han
denna bild tvärs öfver den osynliga väg, på hvilken han nyss
återkommit, och tilltäpper öppningen med bilden af en aborre
eller annan fisk (se bilden) för att hindra anden från att åter-
vända till den sjuke.
Bilden 2, ijä-kyl (ordagr. “moder vilddjur11), föreställande ett
tvåhöfdadt vidunder (1. 171 cm., br. omkr. 36 cm.), symboliserar den
i k. VI på sid. 62 omtalade shaman-anden med samma namn. Enligt
Vasiljeff skiljer sig den dolgan-jakutska föreställningen om denna
ande något från de egentliga jakuternas, i det att den betraktas
som “en ödesdiger ande, hvilken är oskiljaktigt förenad med hvarje
shaman, och af hvilken hans lif och död är beroende. Denne
ande uppenbarar sig för shamanen endast tre gånger i hans lif,
nämligen vid hans kallelse till shamanämbetet, vid midten af hans
shamanvärksamhet och omedelbart före hans död, hvarvid äfven
anden själf dör. Om anden dör af någon tillfällig orsak, följer
ovillkorligt shamanens död omedelbart därpå. Ijä-kyl uppehål-
ler sig alltid på en och samma plats, hvadan det stundom hän-
der, att en annan shaman under shamanerandet får se honom.
Om nu denne är en fiende till den shaman, hvilken anden till-
hör, skrämmer han anden, så att den dör, hvarpå äfven den af
honom beroende shamanen dör. I hufvudsak står dock ej denna
föreställning i strid med den i k. VI framställda tolkningen, att
denna ande är en personifikation af shamanens själ.
Bilden af denna ande uppställes vid tillfällen af svåra sjuk-
domar, d. v. s. under s. k. ulachan öl (= stor förödelse), som
förorsakas på följande sätt. Bland hvarje persons förfäder fun-
nos alltid shamaner, som efter döden måste fara ned i “den
nedre världen" och förvandlas till andar, hvilka stundom uppen-
bara sig i den mellersta världen och förorsaka svåra sjukdomar
bland människorna.
Tschjytschjynkän (bild 5) kallas ett föremål af trä (1. 209 cm.
b. 22_15 cm.) som användes såsom “reningsmedel" efter värk-
ställd shamanering. En genomskärning längs träskifvans midt-
parti bildar en långsträckt öppning, som vidgas genom sidopar-
tiernas utböjning, och å skifvans ändar äro utskurna ovalformiga
människoansikten. Vid sin återkomst från “den nedre världen"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shamanism/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free