Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon sade med hela öfverlägsenheten hos den, som vet,
att han har sakförhållanden på hand:
— Åh, min lilla vän, jag försäkrar dig det räcker till
med spring på kontoren, det där har du ingen kännedom
om — bevara mig väl, det drar till summor, så man kan
häpna vid det. Bara Gustafs konto i fjol — jo jag tackar!
det var helt enkelt en resa till Tyrolen, som stod där under
»Borigifvet».
— Nog hade ni haft råd att resa dit ändå ?
— Å-åh vet du, det är inte så goda tider häller. Och
om vi också händelsevis ha råd till det, så skulle det kunnat
vara så, att vi inte haft det. — Men till listor och så’nt får
det minsann inte fattas.
Fru Svartfelt drog upp ögonbrynen och såg ut, som om
hon, fastän fulla skäl förefunnes till att vara kränkt, dock
tagit sitt parti att resignera.
Det blef ett ögonblicks tystnad, hvarefter hon tilläde:
— Förresten — menar du, att man ska lefva som
tiggare för att få det nöjet att låta tiggare lefva, som man själf
gör? för det blir följden.
— Det är många steg emellan att lefva som tiggare
och att inte försaka det minsta för att ge bort.
Fröken Loman talade kort och andades häftigt.
— Det är ändå retsamt att höra, utbrast fru Svartfelt
med skarpa, röda fläckar på kinderna. Ja, förlåt snälla Ellen,
men du har så lite reda på, hvad du säger. Jag kan till
exempel tala om för dig, efter vi kommit därhän, att på vår sista
supé nu, så drog vi in både ostron och sauterne — och du
vet ändå att en supé utan sauterne här! — nå, herre Gud,
ja, både Gustaf och jag ansåg, att vi borde göra det och
i stället ge till »Föreningen för anskaffande af leksaker åt
Zulukafferbarn», du vet den där som prinsessan står i
spetsen för. Och jag skulle kunna berätta dig ändå mer — visst
inte för att skryta, men du bör veta lite innan du dömer,
snälla Ellen. Jo, vi har verkligen talat om att inte tillbygga
Monte Bello i år, vår lilla villa därute i skärgården — och
det behöfs ändå mycket väl, vet du. Vi ha bara bufvudvillan
och en ynklig flygel, och ska’ man nå’ngång ha sitt umgänge
därute och göra det någorlunda festligt, så försäkrar jag dig
— det ä’ försakelse.
Fru Svartfelt ville inte skryta, inte beklaga sig, men
saken talade för sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
