- Project Runeberg -  Västerut. Skisser och noveller /
18

(1907) [MARC] Author: Hilma Angered-Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tomma ögon ut i rymden. Hans mage var van att få mat
vid denna tid. Han vände sig till hr Asp, sägande i lägre
hvardagston:

— Folkhögskolelärarn är kanske god ger oss sitt namn
först. • .

Det blef tyst ett ögonblick. Hr Asp hostade lite, reste
sig upp och sade stilla:

— För min del kan jag inte vara med om att teckna
mitt namn under detta papper. Det strider mot mina
grundsatser, jag anser, att tryckfriheten är nödvändig för såväl
landets som den enskildes frigörelse. Att hvar och en får
uttala sina tankar är första vilkoret för, att människan skall
kunna välja mellan ondt och godt — jag menar, att hon får
se det onda och välja det goda, därför att det är en motsats
till det onda. Jag anser, att människan bör öfvas i den
sedliga styrka, som gör, att hon kan uthärda kunskapen om
det onda utan att lockas till det onda. Och för min del anser
jag, att ju öppnare allt utsäges, dess lättare skall det bli för
dem, som handleda isynnerhet ungdomen att påvisa
sanningen, att varna för det onda och visa det godas förtjänst
på klara grunder.

— Jag kan icke vara med om att underteckna en
petition om utrotande på tvångsväg af någon som hälst slags
literatur.

Hr Asp satte sig.

Det hade kommit så stilla och lugnt, så fredligt, att
det var svårt tänka, att icke hvad som sagts varit af
angenäm natur.

Kyrkoherden satt oupphörligt och blåste svalka uppåt
sitt glödande ansikte — en infam hetta! Om de ändå ville
låta bli att packa ihop sig i dörröppningen.

Men det var att taga sig samman, sannerligen starkt
att behöfva tåla dylika ord.

— Ja — hm — hr folkhögskolelärare Asp ger oss
egendomliga, högst egendomliga åsikter tillkänna.
Kunskapen om det onda — goda — nej, det onda ville jag säga,
skulle icke vara farlig för vår ungdom — jag fattade det
så. Jag hoppas och tror, att ingen af de närvarande hyser
denna högeligen förvånande uppfattning. Ej heller att det
onda skulle bekämpas genom vår egen sedliga kraft. Hr
Asp får ursäkta mig, att jag som — hm Herrens tjänare
icke kan låta dylika farliga åsikter passera utan gensägelse.
Den farligaste fiende en människa äger är tvifvelsutan —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:38:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shavaster/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free