Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madam Åberg, hvilken stod kvar bred och stor och
gapade duktigt med både ögon och mun, sade därför:
— Ja, de ska då köste på’na att få stå och sälje blan
bönnane. Om ho höll sej i lag me’ herrskapsfolk och va lite
bli’er åf sej, så slapp ho’ de’.
Nu kommo pastorn och skolläraren för att hämta sina
fruar, hälsade vänligt på alla och talade om marknaden och
stormen, och hur fattigdomen i höst var stor bland
strandfolket, så att det icke vore att vänta sig mycken förtjänst —
äfven bönderna hade känning af det.
När pastorskan vid sin dörr tog afsked af fru Tengvall,
sade hon blidt:
— Jag hoppas, snälla Eva, att du kommer på bättre
tankar om hvad vi talat. Vi ha haft en tvist i trosväg, Eva
och jag, det kom sig mest af mamsell Kneipe, sade hon
upplysande till herrarne.
Skolläraren såg orolig ut och kastade en hastig blick på
sin lilla hustrus röda ansikte.
Men pastorn tog vänligt beskyddande fru Tengvalls hand
och såg henne mildt i ögonen :
— Åh, det tänker jag nog inte är så farligt. Lilla fru
Tengvall är en smula excentrisk, men Herrens hand kan
böja och kväfva alla egna tankar, den är mäktig.
Och när de skilts åt, ropade han ännu en gång från
förstugutrappan i skämtande ton:
— Akta sig för all del för mamsell Kneipe, kära fru
Tengvall. Han är vis, som undflyr den Herren emot står,
och vi veta, hur det går med de högfärdiga.
Men skollärrarens fru drog upp sjalen för ansiktet och
grät, där hon traskade fram i mörkret vid sin mans arm.
— Det är så hårdt, hon är ju så förfärligt fattig och
ingen, ingen —
Skollärare Tengvall såg på allvar ond ut.
— Det har hon då redligt förtjänt. Hvad angår den där
människan dig för resten ? Och så ställa till, så att du stöter
dig med pastorskan, du vet mycket väl hvad det gäller för
oss.
Och en efter en släcktes de vinkande handlyktorna,
äfven lampan i mamsell Håkansons bod. På sidorna backen
nedför reste sig rader af dunkla, gapande föremål, som
lämnade föga plats för trafiken i midten. Det var alla de tomma
stånden och borden, hvilka i morgongryningen skulle fyllas
och beklädas med allt kram. Man hade allmänt gått till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
