Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I vårtid.
Ute bland skären var det vår, februarivår med brännvarm
sol och svag lukt af jordmylla och saltsjö. Folk mottog den
med undran och tvifvel — den kunde ej vara länge. Vintern
måste man ju ha i sitt fulla mått, vintern var man så van vid,
den kom och stannade sina runda, gifna månader, och
trängdes den ut, kom den igen sedan i dubbel mån, ty vinter måste
man ha, det var klart, i fullrågadt mått, ingenting var så
säkert som vintern. Och kom det vår de sista
februaridagarna, så sköt vintern upp i mars, april och kändes dubbelt
så tung, då man värmts en tid af vårsol.
Nu brände och lyste hon öfver trädesgärden och magra
ljungbackar. Vägarna stodo torra som fnöske. Lärkan hade
hörts en gång ute i skären, och på fastlandet rände djuren
omkring, stormade eller kilade öfver gärden och stubbåkrar
ned åt strandkilen, uppför backarna till fjällheden, så ned igen,
in genom stugprången och ut på strandgatan — fnysande,
bräkande, gläfsande i nyvaknad oro och med sjudhett blod.
Hundarna jagade fram, nafsade och sleto med vilda ögon och
uppspärrade käftar i folks kläder. I långa rader galopperade
de genom strandgatan med den stora svarta i spetsen ända
ned till lilla halta bruna Utter-Käck, som ansträngde sig
för-tvifladt för att icke blifva efter. I fyrsprång bar det ned på
bryggorna, där de stannade ett ögonblick flåsande,
meningslöst, därpå upp genom prången och ånyo hän öfver
ljungheden.
Kattorna smögo med skriande, otäcka läten, lika
barnröster i nöd omkring stugorna, hönsen kommo fram ur skjul
och vrår, trippade öfver gatstenarna, sparkade och kraflade i
uppmjukad, ännu osådd mull i täpporna, medan tuppen flög
upp på staketet, flaxade och gol under ursinnigt kackel från
hönorna.
Och på slätten öfver stranden småsprungo fåren omkring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
