Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bitterhet, och säg sedan, om jag kan ha tålamod
Du minns lilla Karo, som du gaf mig. Han sof
hos mig, han var min enda tröst. När jag var
be-dröfvad, betraktade han mig, som om han förstått
mina känslor. Nå, hvad hände, tror du? Härom
dagen, då jag matade honom med litet afskräde,
som jag plockat upp utanför köksdörren, kom
master och sade, att han icke hade lust att föda
hundar åt sina niggrer. Han befallde mig att genast
binda en sten om Karos hals och kasta honom i
dammen.
— O, Georg, det gjorde du väl inte!
— Nej, inte jag; men han gjorde det, och jag
fick prygel, för att jag nekade. Och så talar du
om tålamod!
— Men hvad skola vi då göra? sade hon
för-tviflad.
— Det är ännu något mer, sade han. Master
tänker förbjuda mig att gå hit till dig. Han vill
tvinga mig att gifta mig med en annan.
— Men vi äro ju vigda af en präst, sade hon
förskräckt.
— Vet du inte, att vi slafvar icke hafva någon
rättighet att gifta oss? Han kan skilja oss när
som helst, likaväl som han kan sälja våra barn.
Elisa tänkte med en rysning på slafhandlaren.
Nej, denna fruktan ville hon icke tala om för Georg.
Han hade sorg nog ändå. Dessutom var det ju
ingen fara. Missis narrades aldrig. I detsamma
kom Harry fram till dem, muntert ridande på herr
Shelbys käpp.
Georg tog honom upp i famnen och tryckte
honom häftigt intill sig.
— Farväl, min pojke, sade han med kväfd röst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
