Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att du inte är född kväkare, tillade han
småleende.
Pinehas hade nämligen varit en modig och
driftig nybyggare och en väldig jägare, då han en
vacker dag blef förälskad i en mild, liten kväkare-flicka
och därigenom kom att gå in i »vännernas
samfund», som kväkarne kalla sig. Som han var
nykter, hederlig och arbetsam, blef han snart omtyckt
af medlemmarna, fastän det kunde vara ett och
annat att anmärka på hans andliga ståndpunkt.
—■ År det icke bäst, vi fara genast? sade Georg.
— Vi få allt vänta, tills det blir mörkt, sade
Pinehas. Det finns här och där i byarna några
slynglar, som gärna skulle uppehålla oss, om de
finge nys om vår färd, och det duger inte. Jag skall
gå öfver till Mikael och be honom följa efter oss.
på sin lilla klippare. Då kan han hinna varna oss,,
om han märker oråd.
— O Gud, hjälp oss! bad Elisa, sedan
Pinehas gått.
— Ja, lita på Gud! sade den fromme kväkaren.
Han skall leda dig med sin högra hand och en
gång upptaga dig i sin härlighet.
Dessa ord, hvilka uttalades af en man, som
hvarje dag utsatte sig för böter och fängelsestraff
för att tjäna Gud och sina medmänniskor, gjorde
på Georg det djupaste intryck.
— Och nu skola vi gå till bords med våra
vänner, sade Simeon.
En liten stund efter kvällsvarden körde en stor,
täckt vagn fram till dörren, och Pinehas hoppade
raskt ned från kuskbocken.
Jim och hans moder sutto redan inuti vagnen.
Georg förde ut Elisa och Harry. De stodo alla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
