Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Du får lof att vara mycket snäll, Topsy.
förstår du det?
— ,1a, massa, sade Topsy och blinkade igen,
under det hon fortfarande höll händerna menlöst
hopknäppta.
— Men kära AugustiD, sade ändtligen fröken
Ofelia, tycker du inte, att vi ha nog med
negerungar här i huset, och tror du inte, att jag har
tillräckligt att reda ut här, utan att du behöfver
belasta mig med mera?
— Ja, där ser du själf! svarade han leende.
När det gäller att skicka ut biblar och kläder till
de svarta och ställa till basarer och bilda
missions-sällskap, dä äro ni ifriga och villiga. Men tar man
en hedning och ställer framför er och säger:
uppfostra den här till en ordentlig människa — ja,
då är bon alltför motbjudande, då ha ni så många
undflykter! Så går det till bland er, som predika
så bra mot slafveriet.
— Augustin, jag törs säga om mig själf, att jag
inte är af den sortens folk, sade Ofelia med någon
hetta. Men från det jag kommer upp om
morgonen ända till sena kvällen tumla negerbarnen
omkring mig som valpar. Ett svart hufvud ligger
bakom dörren och sofver, ett annat sticker fram
under bordet, en Ilock stojar och skriker och
tumlar utför trappan, en annan vältrar sig på
köksgolfvet. Är det icke nog? Dessutom behöfver
jag ju inte alls den här nya för min uppassning.
Den sköter jag helst själf.
— Men jag ber dig verkligen, Ofelia, sade St.
Clare allvarligare, att du tar dig an den här
stackarn. Jag tog henne, därför att det gjorde mig
ondt om henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
