- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga. Bearbetning för Sveriges barn /
176

(1900) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Amanda Kerfstedt With: Karl Aspelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Men Topsy, utbrast hon, hur kan du bära
dig åt på det här sättet?

— Vet inte, missis. Det är väl, för att jag är
så syndig, kan jag tro.

— Jag vet inte, hvad jag skall taga mig till
med dig, sade miss Ofelia suckande.

— Det är nog bäst att slå mig, föreslog Topsy.
Inte van att arbeta utan stryk.

— Jag vill helst slippa slå dig. Du kan vara
snäll, om du vill. Ilvarför vill du inte?

— Vet inte, missis. Det är nog bäst för mig
att få stryk.

Miss Ofelia beslöt sig ändtligen för att följa
anvisningen. Men när afstraifningen skulle ske, förde
Topsy ett förfärligt väsen, tjöt och bad och
stönade och visade alla tecken till förskräckelse. Men
en half timme därefter satt hon uppllugen på
balustraden kring verandan och berättade för de
lyssnande negerbarnen, att hennes förra master han
kunde slå så det kändes, han, men miss’Felia kunde
inte döda en fluga en gång, det var hon för snäll till.

— Ser ni, era svarta niggrer, sade hon, jag
tror, att hvita äro snällare än svarta, för alla
niggrer äro syndare, och jag är allra värst. Jag är
den styggaste varelse i hela världen, jag!

Och så kunde hon, högst stolt öfver detta
vittnesbörd om sig själf, taga en sats och slå två
kullerbyttor i luften och ändå komma helt prydligt
ned på tåspetsarna.

Miss Ofelia arbetade samvetsgrant för att lära
Topsy katekesen, och som flickan hade ett
förträffligt minne, dröjde det icke länge, förr än hon,
stående på ett ben, kunde rabbla upp sida efter
sida. Men att få henne att följa de läror, hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbtomsaga/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free