- Project Runeberg -  Onkel Toms stuga. Bearbetning för Sveriges barn /
198

(1900) [MARC] Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Amanda Kerfstedt With: Karl Aspelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Men hon hostar så förfärligt.

— Hostar! Det gjorde jag under hela min
ungdom. Jag mins, att Mammy fick vaka natt efter
natt hos mig. Men ingen frågar efter mina
krämpor!

Men när läkaren kom och sade, att Evas
sjukdom var af allvarligaste slag, då slog Marie St.
Clare om och började klaga och jämra sig
öfver-Ijudt.

— Jag är den olyckligaste mor på jorden,
pustade hon. Det är inte nog med, att jag själf har
alla möjliga sjukdomar, utan nu skall jag också
behöfva se mitt enda barn sjukt och eländigt!

Om nätterna väckte hon oupphörligt Mammy,
och om dagarna plågade hon stundeligen sin man
med sina oresonliga klagovisor.

Kära Marie, sade han en dag, det kan ju
ännu linnas hopp. Du bör inte ge allt förloradt.

— Du förslår inte en mors känslor, sade hon.
Men det har ju alltid varit på det sättet, att du
inte frågat efter, hvad jag lider. Men om du inte
bryr dig om Eva, så vill jag åtminstone göra det.

Evas största oro var, att hon gjorde sina
föräldrar så mycken sorg. Eljest bodde i hennes
eget hjärta en ljuf visshet, att himlen var nära.
Ehuru hon var mycket lycklig på jorden, hade hon
under sin läsning med onkel Tom funnit och i
sitt inre bevarat bilden af Honom, som sade:
»Låten barnen komma till mig», och till honom
längtade hon.

Men hennes ömma hjärta oroades för alla, som
hon måste lämna efter sig. Särskildt smärtade det
henne att lämna fadern, ty hon förstod, att hon var
dyrbarare för honom än allt annat. Äfven sin mor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbtomsaga/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free