Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckt på dess golf, så att han genast skulle kunna
vara till hands.
— Hvarför gör du så? sade miss Ofelia.
— O, miss Felia, någon måste vaka, när
brudgummen kommer, svarade han.
— Men hvarför just nu? Hon är ju icke sämre.
— Herren har sändt sitt budskap till hennes
själ. Hon sade det i går. Jag måste vara nära,
miss Felia, ty när detta välsignade barn går in i
himmelriket, skola de öppna porten på så vid
gafvel, att vi alla kunna blicka in i härligheten,
miss Felia.
Detta samtal ägde rum mellan klockan tio och
elfva på kvällen. Då miss Ofelia skulle låsa
dörren till verandan, hade hon upptäckt Tom.
Eva hade just den dagen varit ovanligt kry.
Hon hade setat uppe i bädden, och hennes röst
hade låtit lifligare än förut under flera veckor.
St. Clare kände en svag förhoppning fylla sitt
hjärta. Men vid midnattstid märkte miss Ofelia
en förändring. Hon ropade sakta: Tom! och han
var där i en blink.
— Doktorn! sade hon, och Tom sprang.
Därpå knackade hon på St. Clare’s dörr.
— Vill du komma in, Augustin!
Han kom, och hans hjärta stod ett ögonblick
stilla. De väntade båda utan ett ord. Eva sof.
Ändt-ligen kom Tom med läkaren. Denne betraktade
barnet tyst, och de förstodo hans tystnad.
Modern hade blifvit väckt, och Mammy hade
skyndat ned för att underrätta tjänarna.
Fru Marie störtade fram till bädden, så snart
hon kom in.
— Hvad är det? Hvad är det? började hon häftigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
