Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Se, en sådan liten söt flicka det blifvit af
honom, sade Elisa. Vi kalla honom Harriet, det
blir utmärkt.
Men Harry drog sig förskräckt tillbaka, när
Elisa ville taga honom i sitt knä. Han kände
icke igen sin mamma i den främmande dräkten.
— Så mycket bättre, sade Georg. Ni få icke
vara tillsammans eller se ut, som om ni kände
hvarandra. Fru Smyth och Harry måste hålla sig
ifrån oss så mycket som möjligt.
— Men behöfva vi vara så rädda för att väcka
misstankar?
— Ja visst, sade Georg. Fru Smyth har hört,
att det varit folk nere och anmodat kaptenerna
på ångbåtarna att hålla utkik efter en man och
en kvinna med en liten gosse.
— Lär mig nu att begagna kappan, Georg?
sade Elisa. Är det på ena axeln, den skall sitta?
— För all del, inte på den högra! Så här —
på den vänstra. Endast detta kunde ha röjt oss.
Ändtligen kom droskan, som skulle föra dem
ned till hamnen. Vid landgången bjöd den
förklädda Elisa artigt armen åt fru Smyth, och Georg
kom efter med nattsäckar och askar. Sedan han
lagt sakerna på däcket, gick han fram till
kaptenens hytt för att lösa biljetter. Medan han
väntade, hörde han ett samtal strax bredvid.
— Jag kan försäkra er, att de inte äro här,
säde den ena. Jag har sett hvarenda en, som
kommit ombord.
Det var styrmannen som talade, och den som
svarade var vår gamle bekante, Marks.
— Karlen är en mycket ljus mulatt, och kvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
