Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii9
— Skulle ni vilja ta ned åt mig en bok från den där
hyllan? Den boken som står där uppe längst till vänster.
Det är något jag skulle vilja visa er.
Hon hade massor av böcker här liksom i sitt hem i
Florens. Höga, fullsatta hyllor. Det var med en viss
svårighet Shelley lyckades komma upp för trappstegen —
han hade sedan en stund börjat känna av sitt gamla onda:
de häftiga smärtor i ena sidan som läkarna aldrig riktigt
förstodo sig på. Han kom ned igen med den begärda
boken — men i nästa ögonblick segnade han ned.
— Vad är det? Är ni sjuk? Å, jag ser: ni har mycket
ont!
Hon hjälpte honom att lägga sig på en schäslong.
— Å, vad ni lider! Vad kan jag göra för er?. . Men
vänta, jag skall hjälpa er på ett bättre sätt än genom
droger och mixturer.
Hon lade lätt sina händer på hans panna — lät sedan
fingrarna glida ned utmed hans armar.
Det var, som om en ängels vinge snuddat vid honom . . .
Vilken stillhet, vilken ro strömmade där icke genom hela
hans väsen... Ovillkorligen slöt han ögonen. Allt
domnade bort för honom. Smärtan vek så småningom —
medvetandet försvann. . .
När han åter vaknade, stod hon framför honom med
ett leende som kunde ha anstått Barmhärtighetens gudinna.
— Hur känner ni er?
— Alldeles plågfri.
Hon log belåtet.
— Ni är tydligen mycket mottaglig för detta slags
behandling. Nå, det trodde jag på förhand. Ni sade mig ju
en gång att ni brukar gå i sömnen. Och för övrigt —•
hela ert temperament, hela er konstitution — —
Hon talade nästan som en läkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
