- Project Runeberg -  Ett diktaröde : en roman om P. B. Shelley /
120

(1919) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

Han säg på hennes händer.

— Vilken trollkraft ni har i era små händer! Det är
som om det flöte eld och liv ur dem! Mesmer måtte ha
varit en stympare mot er.

— Ah, Mesmer — han har inte uppfunnit den här
konsten. Och inte har jag heller lärt av honom eller hans
lärjungar. Det finns medfödd begåvning i detta som i
annat. Någon gång skall jag för resten visa er några
gamla böcker, av vilka ni skall se, att denna konst i alla
tider varit känd och utövad. Men i alla religioner ha
småningom prästerna endera monopoliserat den eller
förbjudit den. . . Det heliga medlidandets bud: att giva av
sin egen kraft till att hjälpa andra — det var för enkelt
och för stort för att kunna gillas av dem.

De gingo tillsammans genom den stadsdel, där Neapels
fattiga fiskarbefolkning hade sina tillhåll. Smala, smutsiga
gator, trånga, mörka kyffen, utsvultna människor som
huttrade i sina paltor i januaridagens gråa kyla.

— A, tänk marchesa att det i varje land finnes
miljoner, som lever på detta sätt i beständigt elände! Alltid
svältande, aldrig vissa om att för morgondagen få medel
till den usla föda som med nöd uppehåller livet. Det
måste dock komma en dag, då rättfärdighetskänslan
vaknar i människors hjärtan, då det icke längre skall tillåtas,
att stora skaror släpar sig till döds i fattigdomens
trampkvarn, medan ett fåtal lever i överflöd. Det måste födas
en ny samhällsordning! Säg inte, marchesa, att detta är
utopier! Världen behöver utopier, världen kan inte leva
utan utopier.

— Det vet ni, att enligt min mening är vi alla
skyldiga att bistå dem som lider nöd. Det vet ni, att jag
anser det som ett brott att i självisk njutning glömma an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shelley/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free