Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
bland blomsterna å mark,
men spridande kring sig en ljusglans, skimrande och stark;
ljud av regn om våren
på gräs och örter små,
dagg i blomstersnåren,
allt vad tänkas må
ljuvligt och glatt och friskt — din sång är bättre ändå!
Lär mig, vingeburna.
vad dig gör så nöjd!
Aldrig Bacchi urna,
kärlekssällhets höjd
ha lockat fram ett jubel, så skälvande av fröjd.
Sång om hymens lycka,
sång om segerns dag,
mätt med din, vi tycka
alltför matt och svag —
med hemlig saknad röjd i de trötta pulsars slag.
Med din fröjd, den bjärta,
längtan kan ej bo.
Skugga utav smärta
aldrig stört din ro.
Du älskar — men vet ej hur mättnad och olust ur kärlek gro.
Vi skåda framåt, tillbaka,
vi trå till solens borg.
Oss nöjets druvor smaka
ständigt av mödans korg.
Vår ljuvaste sång är den, som täljer vår tyngsta sorg.
Lär mig hälften bara
av glädjen i din röst!
O vad toner klara
då sprunge ur mitt bröst —
all världen skulle lyssna, all världen få hjärtetröst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
