Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Vad hade han då för rätt att beklaga sig, om han ej
för tredje gången vunnit den lycka han sett hägra inför sig?
Vilket vimmel av olika viljor var icke denna värld! Var
och en grep efter det han trodde skulle skänka honom
lycka. Men de som räddade världen från att bli ett kaos,
ett allas krig mot alla, det var de få som voro starka nog,
osjälviska nog att offra sina egna önskningar, när det gällde
det helas väl.
Det fanns verkligen människor, för vilka livet i deras
liv, tanken i deras tanke, var att hjälpa andra. Och det
utan sidoblickar på världens pris.
Skulle väl han någonsin nä därhän r
I denna stund av självrannsakan dömde han sig själv
fullt så strängt som någonsin Constantia.
Morgonen grydde och fann honom ännu vaken.
Rosig steg dagen över de pisanska alpernas vita
toppar.
Dit upp — dit upp till den vita klarheten ville han,
måste han. Måste vara ensam med sina tankar.
Och uppe i fjällens tysta ljusa värld vandrade han
snart allena. Andades höjdernas rena lätta luft, kände sig
lyft över det vardagliga.
Här i den klara, genomskinliga luften kände han som
en börda falla från sina axlar. Här i den strålande
tystnaden var han ovanom sorgen. Han hade mist den älskade,
skulle kanske aldrig återse henne — men var det icke
likväl en evig själens rikedom att ha lärt känna en varelse
så rik och skiftande som livet självt? En själ av eld och
kraft och ömhet.
Här, där solen sken och vindar veno och luften var
som en hälsodryck, steg det inom honom som ett jubel.
Det började sjunga i hans själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
