Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Sig. civit. Boartisia». Af bildningen i Dahlbergs Suecia har öfverskriften Bor åas, men på
en af honom utgifven karta stafvas det redan Borås. Chronander (se Företalet) skrifver
Boräss, Wexionius har Boarhosia, Borhåås och Borhåss. Rudbeck stafvar både Boraos
och Boråhs, Bazius skrifver (enl. Dal) Boarhuss.
Den 25 maj 1622 utfärdade konung Gustaf II Adolf stadens privilegier, grunden och
ursprunget, hvarur stadens välstånd uppvuxit, hvarför de i sin helhet meddelas enligt det
ännu i stadens arkiv förvarade originaldokumentet på pergament, så lydande:
Borås Stads Privilegier.
Wij Gustaf Adolph med Gudz nådhe Swerigis Gothes och Wändes Kånungh, Storfurste till [-Finnland!],-] {+Finn-
land!],+} Herttigh vthi Eestlandh och Careelen, Herre vthöfer Ingermannelandh, Göre witterligit, att
efter ded en deel vvåre trogne vndersåther, vthi Tårppa sochn vti Win häredh i Wästergöthlandh, så
och månge andre uti åmliggiende Sochner och Häreder, hafvve igenom deres vtskickade, vthi
under-dånigheet lated Oss förnimme, huruledes de efter vår nådige wilie och gifne förslagh, sigh wele
nedh-sättia vti Tårppa sochn, och der en stadh begynna att byggia; dher dhe af Oss, medh Stadz
privilegier kunde benådde och försörgde blifwa. Så hafwe wij sådantt deres vpsåth, icke allenest Oss
nådeligin latedh behagha: Vthan och, på ded att andre fleere, bådhe Handelssmän och Handtwärcker,
måtte wardha bewåghne, sigh der att nedhsättia och boendhes blifwa, att der framdeeles en Stadh af
wardha kundhe; Derföre hafve vij nu i förståne dem med eftterskrefne privilegia och frijheter weled
benådha.
Först, Effter dy, att störste deelen sinnade äre, att byggia wed Tårppa kyrckio efter der
beqweme-ligest finnes Stadhen att fundera, Så tillstå och bevilie vij Nådigest, att Staden medh kyrckian vpå
den platzen såm af wår och Swerigis Rikes tro Man, Rådh och Landzhöfdinge vthi Westergöthlandh
Oss elskeligh Edhele och Wä[l] byrdigh, Nilss Stiärnsköldh till Hallekijs och Bijby, der till är afstucken,
blifua skall. Och befalle fördenskull dem som hws på samma platz der wed kyrckian hafue, att de
dem, när de af Befallningzmannen tillsagde blifue, vndanrymme, på dedh stadzsens bygning icke i
någon måtto må förhindrat blifua.
Sedhan, gifwe wij allom dhem, såm sigh på förbe:te ställe wele nedsättia och boendes bliffua, macht
och tillstånd, att de eftter denna dagh Swerigis stadz lagh niutha och bruka måghe, dereffter
Bårge-mestere och Rädhmän wälie, Så och andre Embeter eftter tarfwen tillsättia: Såsom och vti alle
förefallande saker effter Stadz lagh ransaka, döma och exequera; Handel och wandell sijn emellom, och
medh andre Städer drijfwa, doch wår publicerede Handlingz ordinantie vthi alla måtto oförkräncktt.
Till dedh Tridie. Efter de och framdeeles, såsom vthi andre Städer brukeligt är, deres fällt Domar,
Contraeter, Fullmachter, Pass och andre Certificatzer (: när så behöfves:) måste medh Stadzsens Insegle
bekräffte. Derföre gifwe wij dem till Stadzens märeke vthi derej Signet till att föhra, Twå vlle Saxser,
den ene med vdden nedh åth och den andre med vdden vp wändhe eftter såm afrijtningen vthwijsar*.
Wele och att deres Stadh effter denne dagh skall Boeråås kalladh blifva.
Till dedh Fierde. Hafwe wij och Nådigit eftterlathed staden till vthrymme och Mulebee[te] för[st]
halftridie Cionogårder och sedhan Try skattehemman. Af hwileke de Oss och Cronon när deres
frijhets åhr förlupne äre, åhrligen skåle vthgöre Een och fyretije Rijkzdaler. Och effter een deel af
foresch:ne gårder siälfägor och arfweiord äre: Derföre hafwe wij Jordäganden förbe:te gårder afhandlat
och nöijachtelighen wederlagt, på dedh samma Jordh sedan ewärdeligen, vnder staden oklandrat blifva
må. Hwilcken förbe:tte laghenheett, icke skall, såm mångenstädz här vti Rijked här till skedt är, till
någre personers privat nytto anwändas och häfdat blifwa; vtan till stadzsens gemene bästa och
för-kåfringh J så måtto, att de såm vilia nyttia stadzsens vtmarck och äghor, med Fäbeete wedhygge,
åkers och ängz bruk, åhrligen gifue för deres booskap en wiss leego i penningher Så och accordere
* Vapnet är ett rödt falt, omgifvet af en grön lagerbladskrans. Hvardera ullsaxen har på den ena skänkelns
midt ett litet gyllene kors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
