Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnämsta uppgift att bygga sig en kyrka af sten med ett klocktorn och de grepo
verket an med ett energiskt anlitande af egna tillgångar till det yttersta och, då desse
tröto, dessemellan med ett lika energiskt supplicerande om byggnadsunderstöd af
statsmedel, som ofta villigt medgafs. Men äfven statens tillgångar voro under dessa svåra
tider ganska begränsade. Sålunda erhölls 16 g af förmyndareregeringen 300 daler
k. m. som till byggnadshjälp skulle få åtnjutas årligen i 3:ne år »af lilla Tullen». 1654
passade man på att begära »kungstionden», men i bref, dat. 16 aug. d. å., förklarade
Carl X Gustaf att »Rikets bekymmersamma tillstånd ej medgåfve sådant anslag» ; men
Boråsarna själfva tröttnade ej i deras gemensamma sträfvan för det föresatta målets
uppnående, ehuru därtill ännu mer än 20 år erfordrades och Borås »Kyrlcians
Gåfvo-bok» (numera förvarad i Vadstena Landsarkiv) utvisar alltifrån 1660-talets början en
kraftig allmäntäflan emellan stadstjänstemän, borgare (äfven en och annan främling)
m. fl. att »af sitt gudheliga hiertelag» lämna »till kyrkobyggning önskeliga» bidrag,
med den påföljd att 1664 voro väggarna till ett nytt tempel uppförda, men ännu
fattades mycket i fullbordandet, och detta år i september beviljade ändtligen Carl XI :s
förmyndare på borgerskapets förnyade begäran 1,000 dir silfv.-m. »af tullen i staden».
Ehuru det ej af handlingarna är tydligt, var antagligen detta anslag årligt, ty 166S
»medgafs härå prolongation». Men äfven församlingsmedlemmarna sträfvade
fortfarande efter förmåga och »Gåfvoboken» omförmäler (utan dato, men efter 1665) att »en
af stadens rådmän» funnit ett sätt att öka kyrkobyggnadsmedlen genom att »till det
gudheliga kyrkekioverkets tillvext och fortgongh, sampt androm till Rättesnöre»,
inköpa grafplatser i kyrkan, till 20 rmt som snart höjdes till dubbla priset. Värdigt sin
ställning i staden betalade borgm. Johan Windruff för sin grafplats 100 Rd. —■ Tack
vare alla dessa ansträngningar reste sig
ändtligen kyrkan färdigbyggd af sten med »ett högt
torn, som inrymde klockorna», år 1675, och ville
de tacksamma stadsborna uppkalla den efter
Carl XI, hvilket konungen dock blygsamt af böj de,
hänskiutande namngifningen till Skara Biskop
och domkapitel, som aldrig såvidt man vet,
af-gaf något yttrande härom. Af denna Borås
första kyrka finnes intet kvar, utom ett par
kyrkkärl af silfver; en kommunionkanna af silfver
(vikt 104V2 lod) »skänkt 1659 af Borgm. Sven
Larsson Wijndruff och Fru och omarbetad och
förgvld 1767» (enl. inskriptionen) på bekostnad af kopparslagaren Hendrik Hegenbild
och dess hustru Mor Anna H. Windrufva samt en oblatask i drifvet silfver med
ingraverade gifvarenamnen Anders Larson och Annika Andersdotter Anno 1670.
I början af 1670-talet hade äfven Rådstuga blifvit byggd af sten (enda världsliga
byggnad af detta material inom staden); i öfrigt utgjordes denna endast af
träbyggnader, hvilka, som redan antvdts, lågo mod gaflarna emot gatan och voro försedda
med halm- eller i bästa fall spåntak. Under de omkring 60 år, som förflutit sedan
staden grundlädes, hade emellertid inom dessa enkla boningar folkmängd och välmåga för
hvarje år ökats (mantalspengar betalades i Borås 1675 af S20 personer.) (Sandb. saml. i
Oblatask, 1670 skänkt till kyrkan i Borås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
