Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
souverainetéten införd». (Dessa båda »godtköpsfraser» återkommo alltjämt i Hofmans
både tal och skrift och blefvo förnämsta skälet för Hofrätten att döma honom för
högförräderi och »Riksens ständers Commission» att stadfästa en af de sista »kvalificerade»
dödsdomar, som utförts i Sverige. Hofman åberopar själf (enl. Rikscommissionshandlingarna)
någon mystisk inre drift eller uppenbarelse, som han fått ofvanifrån »att rädda
regeringsformen». Den uppgift, hvarmed han i främsta rummet lockade sina anhängare, var
dock »afskuddande af de dryga skatterna», hvilket skäl utan tvifvel tilltalade han?
publik mera än »souverainitetens räddande». »Upprorsmakarne» samlades till ett ringa
antal d. 12 maj i Längjums Stom i Fristad s:n, som jämte den närbelägna Borgstena s:n
afgaf den egentliga kärnan till upprorsskaran, som på sistnämnda ort uppträdt till antal
af 70—80 man, hufvudsakligen bönder, väpnade med knölpåkar, bland hvilka sågos några
få soldater i kronans mundering och medförande gevär. Under marsch öfver Vänga sm
(där folket var mindre villigt att följa!) till Bredared s:n, där ett kronans vapenförråd
anlitades, hade antalet vuxit och utgjorde vid Fläskjum (Bollebygds s:n), där tåget
stannade — den första stora halten — och där krigsråd hölls, omkring 300 man; folket
indelades militäriskt af Hofman själf, och ett bref afsändes till Borås stad, som bör
meddelas såsom bästa bevis på den egentliga upprorsstiftarens mindre normala
sinnesförfattning, hvilken dock aldrig af domstolarna åberopades till hans ursäkt.
Sinnesrubbning spelade ej på denna tid samma roll i kriminalsaker, som vår tid tilldelat
densamma. Hofmans bref lyder:
»Helsan med Gud! Den vällof. Magistraten i Borås och samtliga stadens invånare. Aldrig må någon Swea Kronans under
såtar utan synd tro, at en menighet sig reser i tankar att misvårda sin ordentliga öfverhet, än mindre plundra eller röfva
sina medbröder, vare sådant fjerran från en Herrens menighet, men ära Gud, vörda Konungen, sådant gifves
Magistraten vördsammast vid handen uti hvilka tankar allmogen förmodar kristeligt bifall, som härmed förklarar all
medborgerlig tro och redlighet.
På en åkerrén vid Fläskjum d. 14 Maj 1766. En för Alla och Alla för En.»
Från Bollebygd bröt skaran upp i riktning emot Marks härad, men under natten
uppstod tvister inom ledningen, och man vände på den inslagna vägen för att i stället gå
rätt på Borås, hvarunder rådvillheten hos ledarna själfva och modlösheten hos
manskapet (de flesta utmattade af hunger och nattmarscher) i sådan grad tilltogo, att de förre
midt under utöfningen af sitt befäl grepos och af några mera sansade ur deras egen
krets togos i förvar. De flesta voro nöjda att få slut på äfventyret och en deputation
af 3 man afreste till Borås för att anmäla hvad som förefallit och begära att få utlämna
Hofman och de öfriga upph of smännen. Till denna återvändande besinning bidrog
utan tvifvel underrättelser om såväl sammandragande af Älfsborgs Reg:te på olika
orter som ryktet om de energiska åtgärder emot oväsendet, som utan ringaste
dröjsmål sattes i verket af borgerskapet i Borås. Att dessa åtgärder kunde omedelbart efter
första underrättelse om oroligheter redan den 12 maj på kvällen genom en resande,
som man varit nog oförsiktig att släppa fram genom upprorsskaran, vidtagas, utgör
det bästa bevis på den allmänanda, som utmärkte stadsborna. Dessa voro vid tillfället
utan själfskrifven ledare; borgmästaren Axel Edberg, stadens styresman under åren
1759—1765, hade nyligen aflidit, och hans systerson Georg Tollstorp hade,
stadsprivi-legierna likmätigt i sin egenskap af infödd Boråsbo, förbigått en äldre kandidat till
sysslan, men han var nu bortrest, och en vice borgmästare, Per Blomgren, hade 2
dagar förut nedlagt sin befattning. Borgmästarevalet hade nämligen tillfölje af röst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
