Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m. m. (denna senare har numera gifvit upphof till en betydande engrosrörelse). Af
särskildt intresse för vårt ämne äro några meddelanden för år 1908, benäget lämnade af
den, efter en allmänt gällande mening, förnämsta firman på platsen i dennainumera betydligt
mindre odlade affärsgren. Firman sysselsätter 341 personer, hvaraf 52 äro bosatta i Borås (40
kv., 12 män), skräddare ett fåtal, men dessutom 199, hufvudsakligen sömmerskor,
bosatte i landssocknarna, flertalet i Toarp (Ås h:d), Dannicke och Tvärred (Kinds h:d),
något färre i Espered, Rångedala (Ås h:d), Sandhult, Fristad, Borgstena (Vedens h:d)
Ljushult (Kind) och slutligen i samma socknar hemmahörande stickerskor af yllevaror
till ett antal af 90. Till ett sådant arbetareantal erbjuder ingen fabrik i Borås (högsta
antal där 320!) motstycke och i Mark endast ortens största textilfabrik med 750 arbetare.
Under året okt. 1907 till okt. 1908 utbetalades för denna afdeln. af firmans verksamhet
130,000 kr. i arbetslöner.
Borås egendomliga tullförhållanden i äldre tider erbjuda mycket af intresse och är på
senare tider rätt utförligt behandlade af åtskilliga författare i tidningsartiklar här på
orten, hvarför vi tillsvidare lämna ämnet till den specialhistoriker, som utreder det
svenska tullväsendets administr. historia i dess helhet. Ännu återstår oss att försöka
en hastig öfverblick på uppkomsten af den fabriksindustri, som utgör grundvalen för
dessa trakters industriella anseende och ekonomiska framgångar, de senare för närmaste
tiden underkastade stor fara tillföljd af såväl världsindustriens som den svenska
arbetarevärldens tillsvidare bekymmerfulla ställning.
Allom bekant är att den svenska storindustriens uppkomst med full rätt tillskrifves
den patriotiske Jonas Alströmer och hans storartade fabriksanläggningar i den
obetydliga staden Alingsås ifrån år 1724; men hans storartade idéer, skyddade för ef terapning
genom exklusiva privilegier (som frigåfvo endast potatis och något senare tobak)
tyckas ej förrän sent spridt sig till det öfriga Sverige, åtminstone ej till det knappt 4
mil aflägsna Borås. Med Alströmers död 1761 afstannade så småningom den stora
rörelse i Sveriges industri, som dock låtit sin upphofsman 7 år före sin bortgång se 14,000
människor, sysselsatta vid väfverier, men Alingsås storhet försvann med skaparen däraf,
och Borås hade ännu alltför djupt fästade intressen igårdfarihandeln, för att ens ha börjat
sträfvandet att bli centralort för storindustri, men när man en gång börjat att rikta sig mot
detta mål, gingo åter som förut Kind och Mark i spetsen. Så anlades på 1730-talet i
Kind Limmareds glasbruk af majoren vid Älfsborgs Reg:te Ruthensparre och 1740
Graf-vensfors spikhammare af rådman And. Graf i Borås och Viskafors kniffabrik 1752 af tre
bolagsmän från Borås; båda ställen belägna i Kinnaroma s:n (Mark). Men textilkonstens
föregångsplats häfdade det äldsta »väfvande häradet» Mark, då 1750 kapt. vid Älfsb.
reg:te Joh. Fredr. Björnberg inköpte säteriet Ginkalunda (i Seglora s:n). Af en gammal
adlig släkt och med utpräglade industriella intressen och praktiska anlag hade han redan
från egendomens tillträde där drifvit en ganska vidsträckt »förläggare»-verksamhet,
hvilken han efter ingånget bolag med en broder Alexander 1779 utsträckte till en af
Kgl. Maj:t 1778 på linneväfveriprivilegierad fabriksrörelse med säte på Ginkalunda. Trots
K. Komm. Kollegii förbud, att »nyttja bomulls- eller ullgarn till inslag, då detta var
stads-mannanäring», lyckades bröderna (antagligen genom riksdagsförbindelser) att få
förbudet af K. Maj:t upphäfdt; fabriken stod sedan på höjden af sin tillverkning åren
1780—83 (sistnämnda år »exporterades några tusen alnar svenska lärfter till Amerika»),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
