Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 2. Banker, tidningar, handels- och agenturaffärer samt industri i staden och dess omnejd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
M. Olander
Ivar Westfeldt
förrän den 14 oktober 1866, i främsta rummet beroende på fördröjd leverans af
sedelblanketter.
Tillslutningen vid teckningen hade varit så stor, att 1,882 st. aktier antecknats emot
utbjudna 1,000 st., hvilken betydande öfverteckning mer än väl antyder det stora intresse man
hade för bankens tillkomst lifter vederbörlig reducering bestämdes därför, att grundfonden
skulle utgöra en million kronor i lotter på 1,000 kronor, kunnande grundfonden höjas till
2 millioner kronor och kommanditdelägare få inträda i bolaget
Till bankens första styrelse utsagos herrar:
A. S. Svensson, P. *1. Åkerlund, Andreas
IIe-denlnnd, O. P. Hallin, Claes Bergendahl, Al fr.
IJendl och G. E. Tilländer, hvilka bland sig
till ordförande utsago hr Al fr. och till
vice ordförande hr Hallin.
Till en början leddes bankgöromålen af
jour-hafvande direktörer, men da bankens
affärsverksamhet snart tog allt vidlyftigare former, maste
en verkställande direktör utses. Styrelsens val
föll enhälligt på hr yld. von Zioeigbergk, hvilken,
född 1840, sedan bankens stiftande tjänstgjort
som kassör och 1872 utnämndes till den ledande befattning inom banken, som han
sedermera ända till sin ar 1898 inträffade död skötte på ett sadant sätt, att bankens framgång
i icke ringa grad torde kunna tillskrifvas hans dugande förmåga, affärsblick och
personkännedom. Hans porträtt i olja pryder numera styrelsens sessionsrum, hvarigenom man
velat gifva en gärd af aktning ät hans minne.
Bankens intensiva verksamhet och det förtroende, den snart lyckades förvärfva sig, vallade
om några år en förändring i stadens bankförhallanden, i det saväl Orebrobanken som
Filialbanken med år 1869 upphörde med sina bankaffärer ä denna ort. Men i stället inrättade
Göteborgs enskilda bank fran början af är 1870 ett afdelningskontor i Borås, hvilket
sa-lunda upptog konkurrensen. Boråsbanken anlade samtidigt ett afdelningskontor i Kinna och
antydde härigenom i någon man sina planer rörande sin affärsverksamhet.
I Boras med omnäjd utefter Yiskadalen hade större industriella anläggningar så småningom
uppstått pa flere ställen och den enskilda företagsamheten sträfvade blott efter nödigt
understöd för att kunna få utveckla sig. Större kapitaler funnos visserligen ej, men en redbarhet
och en arbetsförmåga, som alltid utmärkt männen i denna bygd. Det blef nu
Boråsban-kens vackra mal att pa allt sätt underlätta de industriella sträfvandena och att göra detta
med kännedom om den personliga dugligheten och kraften, äfven om icke alltid den
pe-kuniära bärigheten till en början var så stor. Banken blef sålunda de facto en förlagsgifvare
i stort för företagsamheten och har härigenom utöfvat ett stort och kraftigt inflytande på
uppkomsten och konsoliderandet af den fabriksverksamhet, som slagit sig ned i Yiskadalen
och gjort denna till en af textilindustriens hufvudsäten i vårt land. Hvad banken pa så
sätt åstadkommit, kan icke nog uppskattas, och ingen kan skrifva denna bygds historia utan
att lämna sitt fulla erkännande ät den konsekvens och skicklighet, hvarmed Borås enskilda
bank fullgjort sitt i bästa mening patriotiska värf.
Den saknade dock icke afundsmän och sadana, som kritiserade dess åtgöranden, och man
hörde flere gånger anmärkningen, att »i förhållande till affärerna i öfrigt är lånerörelsen pa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
