Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri i Borås omnejd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYDBOHOLMS AKTIEBOLAG
RYDBOHOLM: FÄRGERI, BLEKERI, APPRETURVERK OCH TYGTRYCKERI
WISKAFORS: VÄFVERI OCH SPINNERI
Marks härad af Älfsborgs län har under århundraden gjort sig kändt såsom en
hufvud-ort för väfnadsindustri, i äldre tider med begagnande af ull och lin såsom
arbetsmaterial för den husflit, som tidigt blomstrade i sydöstra delen af provinsen Västergötland.
Öfver hela Sveriges land tillgodosågos i forna tider den stora allmänhetens lefnadsbehof till
vida större del genom husflitens produkter, än genom en enligt nutidens begrepp utvecklad
handel och industri. Att odla jorden — egen eller andras —, var öfver hufvud taget den
enda regelrätta sysselsättningen för både män och kvinnor, men att denna verksamhet i
betydlig mån inskränktes — kanske ofta genom jordmånens karghet eller klimatets stränghet
omöjliggjordes, eller genom egna krigs- eller fiendtliga ströftåg rent af tillintetgjordes —
framgår med full tydlighet af hela vår äldre historia. Den ringa och under ett outveckladt
samfärdselskick tryckta handeln var, åtminstone för landsbygden, nästan uteslutande
gårdfari-handel, och äfven härutinnan voro västgötarne föregångsmän, alltjämt utvecklande sina
möjligheter på sådant sätt, att de småningom obestridt intogo främsta platsen i denna
art af verksamhet. Under tidernas lopp förbättrades arbetsmetoderna, ökades förrådet af
arbetsmaterial, omgestaltades landets kommunikationsväsen. I denna provins samverkade
under sådana förbättrade yttre förhållanden ortsbefolkningens nödtvungna arbetsamhet och
vakna affärssinne, jämte en tillfölje af läge (såsom gränsort!) och naturförhållanden tidigt
framträdande själfständighetskänsla och målmedvetenhet i alla företag, att göra dessa trakters
invånare till framstående deltagare i icyde och 2o:de seklernas sträfvanden att komma
Sveriges folk att rycka längre fram i ledet bland de nationer, som kunna stå på egen botten
utan att behöfva införa eller efterhärma allt utländskt — med ett ord att hellre själfva
producera än endast konsumera främmande folks fabrikat.
Först då maskinkraft kom till användning i vårt land, kan man emellertid tala om ett
verkligt uppsving uti dess industri och detta så mycket mera som detta till tiden tämligen
sammanföll med ett allmännare uppskattande af bomullens betydelse såsom det måhända
viktigaste råämnet för den alltjämt växande textilindustriens behof.
Att hemslöjd och husflit, med alla därmed sammanhörande fördelar såväl i moraliskt som
ekonomiskt hänseende, dock ej förmådde att för all framtid häfda sin plats gent öfver den
väldiga utveckling, som under det I9:de århundradet bragte tvänne världsdelars industri till
en, dittills ej anad höjd — detta var själfklart, och liktydigt var äfven att den ställning, som
den inom vårt land, och ej minst här ifrågavarande trakter däraf, hemmahörande
gårdfarihan-deln småningom tillkämpat sig, ej längre kunde uppehållas gentemot den kolossala
utveckling af samfärdseln, som oemotståndligt kräfde mindre tidsödande handelsmetoder och
fort-skaffningsmedel. Länge dröjde det, innan man i Sverige lyckades att åstadkomma väl
belägna, och i händerna på jämförelsevis kapitalstarka ägare befintliga centralpunkter, hvilka voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
