Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri i Borås omnejd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väfveribolag och skulle, enligt fastställd bolagsordning, hvar och en af de tre bolagsmännen
äga 1 /3 och tillskjuta erforderligt kapital i proportion därefter; men redan 1836 utträdde
Bäf-verman ur bolaget, hvarvid Francke öfvertog hälften af hans andel (= */6). Härigenom blef
Francke innehafvare af halfparten i bolaget, under det att väfnadsförläggaren Anders
Andersson i Salgutsered öfvertog den andra sjättedelen, hvilken andel han innehade till den 26
juni 1845, då Sven Eriksson emot en godtgörelse af 42,400 Rdr Rgs utlöste Andersson ur
bolaget. Alldenstund Sven Eriksson redan vid Franckes död den 11 mars 1840 och döds-
Olof Petter Hallin
boets därefter följande konkurs, inlöst hans hälft, var han således nu (1845) ensam ägare
af Rydboholms fabriker.
När 1834 den första frågan blef att anskaffa mekaniska väfstolar för uppsättning å den
under anläggning varande fabriken, gjordes första försöket i England, men med ringa
framgång, emedan där ännu härskade samma protektionistiska system, som redan mer än hundra
ar förut (1723) kunnat besegras endast genom den store patrioten Jonas Alströmers kraft
och personliga mod; och lifsstraff ansågs ännu kvarstå i Englands lagar för att hindra
utförsel af engelska maskiner till utlandet. Visserligen upphörde ett sä drakoniskt stadgande
att gälla just något efter 1834, ty redan den 30 december 1835 voro, enligt en i
Rydboholms arkiv ännu förvarad remissräkning, 15 mekaniska väfstolar att förvänta från England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
