Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS FÖREGÅNGARE
I. GAMLA LÖDÖSE
eke sä sällan talas å våra runstenar om färder från Sverige i
österled, där ju äfxjert syfci\^lcår:"gfjfndade och namngåfvo
det numera så våuffga’ fvska/Trikét.’ Anledningen därtill,
att färder västerut, idinih} jä&ieji sådana förekommo, icke
så ofta nämnas, är jckg;.iiyåA, åttr./inna: Sverige ägde af sin
nuvarande västkustTChCfäsVstfätkan utefter Göta älfs östra
och södra stränder, — på ett ställe, där Nordre älf tager sin
början, vid det sedermera anlagda Bohus slott, gick Norge
t. o. m. öster om älfven, liksom längre ned, vid det
nuvarande Göteborg, Sveriges område sträckte sig på båda sidor
om älfven. Ända till år 1658 kunde
Sverige icke komma till västerhafvet annat
än öfver den smala leden utmed Göta
älf och dess södra mynning.
Här i Danafjorden, vid inloppet till
älfven, låg Danaholmen, där fordom
gränserna mellan de tre nordiska rikena
stötte samman. Här hölls ock enligt
västgötalagen det s. k.
Danaholmsmö-tet mellan Emundden gamle (1050—60)
och den danske konungen Sven
Estrid-son.
Sveriges enda stad på dess nuvarande
västkust var ursprungligen endast
Lö-döse, det urgamla samhället, hvars
tillkomstår man icke har någon aning om,
det åldriga ljodhuset, dit handeln så
småningom drog sig från Brännöarnc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
