- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Göteborg /
30

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

herres gods, när som hälst det dit kommandes varder.” Sedan konungen sålunda fått ett
upplags- eller kronomagasin, skickades dit skattesmör och skattejärn samt koppar (från kloc
-keskatten), hvarefter tidt som ofta befallningar afsändes om dispositionen af godset. Än
skulle slottsfogden ofördröjligen skicka 14 läster smör till Lübeck, än skulle kopparn med
det första afsändas dit, än var det fråga om att ”förbyta smör i kläde”, hvaraf konungen
hade stort behof, — redan år 1526 hade konungen behof af mer än 60 stycken i
”tvänner-lig färger” och 1533 hade han åter ”storliga behof däraf,” — dock att man kunde så ställa,
säger han i brefvet till Severin Kil, ”att vi finge för 4 tunnor smör ett stycke godt engelskt,
skulle det också gå ända upp till allra högst 4V2 tunna, så att ett stycke godt engelskt kunde
komma att stå oss i 60 mark örtugar, så vore vi väl tillfreds, om där bortbyttes en hop
däraf, men att vi skulle sälja det så billigt, som det nu gäller, därtill äro vi alls ej
sinnade och förmoda vi, att det ännu icke är så gammalt att det icke väl kan ligga till framåt
nästa år, så väl för oss ofördärfvadt som för köpmän.” Än var det fråga om att förvttra
inkomna skattepersedlar till köpmän i Lödöse — ”vi förmode,” skrifver han i ett bref,
”att vi kunna väl få för tunnan smör åtminstone 23 eller 24 mark danska”, — än skulle
Kil försälja andelar i fartyg, än skulle han söka få utländska skeppare i sin tjänst.

Det var en landsfaderlig omsorg, som gick in i en mängd smådetaljer, hvilka vittna om
konungens ekonomiska sinne och klara öfverblick öfver alla förhållanden. Aldrig glömde
han att uppmuntra till handel och köpenskap, hvarom en mängd bref bära vittne. ”Är
vår vilje,” skrifver han sålunda till Severin Kil, då ståthållare på Älfsborg, ”att om du kunde
komma i tillfälle att gifva dig i handel med några köpmän antingen från Holland eller
England och bringa det därhän, att de ville gifva sig hit in i landet under föråret med en hop
kläde och andra lämpliga varor, då skulle de väl här få igen passande varor, om vi visste
hvilka de äro; och skall du efterhöra, hvilka varor som lämpa sig för export till England och
västerut, emedan vi möjligen hafva för afsikt att skicka ett vårt skepp ditbort frampå
föråret.” Och när tre stora skepp från Holland inlupit till Lödöse med salt m. m., ålades
Severin att lägga sig vinn om, att de snarligen blifva utlossade, äfvensom att ”det. handlas
vänligen med dom, som med våra vänner.”

Redan år 1530 hade konungen skrifvit till borgmästare och råd i Lödöse, att de skulle
skaffa sig en rätt pyndare, ”för den menige mans bästas skull.” Vid vågen därstädes
tyckes sedermera öfverinseendet hafva förts af Lasse Skrifvare, som oupphörligen får röna
ynnestbevis från konungen.

Borgmästare och råd skrefvo år 1532 och beklagade sig öfver den ”dråpeliga skada”,
som vållades dem dels däraf att de icke fingo besöka Michelsmässomarknaden i Lidköping,
och tjugondedagsmarknaden i Skara, dels däraf att många slogo sig ned i Gamla Lödöse
och mot konungens förbud därstädes drefvo köpslagan. Konungen medgaf dem genast det
förra och ålade fogdar och befallningsmän att tillse, att inga fler än de som hade lof
därtill slogo sig ned i Gamla Lödöse, hvar jämte han dessutom donerade konungsängen
därstädes till Nya Lödöse.

År 1533 fingo borgarne i Nylöse ytterligare två års frihet från stadsskatten, på det att
de dess flitigare skulle lägga sig vinn om att förbättra sin stads vallgraf, torfvallar och
annat, som hörde till stadens bästa och befästning. Dessutom fingo de tillstånd att utföra
”små klippare” (hästar), dock ingen större än till sex marker danska, äfvensom salt kött
i tunnor; likaledes fingo de den sommaren uppköpa det ogilla järnet, som brutits, innan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free