Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kgl. förordningen därom utkom, men de måste köpa det efter vikt, ”så att 4 pund
göra ett hundrade”. Däremot fingo de ej utföra lefvande oxar och vid böter enligt lag icke
betala mer för dem än 16 marker danska för paret. År 1535 ålades de af invånarne i
Bogesund (Ulricehamn), som idkade köpenskap, att flytta till Lödöse, emedan Bogesund
icke var riket till någon nytta och därför skulle läggas öde.
På dessa och andra sätt sökte konungen hjälpa Lödöse framåt och handeln synes icke
hafva vantrifts där, emedan fartyg från Skottland, England, Amsterdam, Holland,
Hamburg och andra ställen kommo dit, liksom äfven Lödöseborna själfva skeppade varor och
idkade sjöfart på dessa länder. År 1535 hade de t. o. m. införskrifvit siden, svart kläde,
bly och salt, hvaröfver konungen tyckes vara mycket tillfredsställd, och allt förefaller
sålunda vittna om stadens framåtskridande.
Men Lödöse var en handelsstad och idkade köpenska]), hvar det bäst lämpade sig, t. o. m.
med Lübeckarne och danskarne. Detta var icke konungen till behag och, sin vana trogen,
gaf han dem ordentligt besked. ”Vi hafve förstått, gode män, — säger han i ett bref af
1534, — att till eder stad brukas en allmän seglats från alla länder och städer, och mera
ifrån våra ovänner än vänner. Det förundrar oss storligen, att I låten dem så fritt löpa in
och ut, synnerligast under de förhållanden, som nu råda, att en del Lübeckare,
Köpen-hamnsborgare och norrmän fara där in och ut, utan att någon aktar på dem. I skolen
sannerligen finna, att om Lübeckarne och deras anhang få den framgång de åsyfta, då komma
de snart att förmena eder hela seglationen västerut.–––-Finnes ibland eder några af
Lübeckarnes anhang, då vore det bättre, om I hasteligen skilde dem ifrån er; vi kunna väl
tänka, att hvar de äro, då brygga de intet godt malt.”
År 1535 yttrade sig konungen än bestämdare i ett bref till riksrådet Birger Nilsson Grip
(till Vinäs) om Lödösarne. Gustaf hade från Lübeck fått underrättelse om, att
borgmästaren och höfvitsmannen i Lübeck Marcus Meyer skulle våga ett försök mot Älfsborg
och Lödöse, i hvilken afsikt denne sändt två fartyg att kryssa utanför Göta älfs
mynning. Hvad meningen härmed var, kunde lätt fattas och Gustaf, som anade stämplingarne,
skref därför: ”ytterligare, käre herr Birger, enär en del af Lödöseborgarne äro ett
egensinnigt och lösaktigt släkte, — och vete vi fördenskull icke huru mycket vi kunna lita
på dem i den handel, som nu på färde är, — så är vår vilja och begäran, att I måtten
hafva god tillsyn öfver dem och gifva dem de bästa ord I hafven lärt, så att I kunnen
hålla dem väl villige.”
Samma dag skref han emellertid i vänliga ordalag till borgmästare och råd i Nya Lödöse
och tackade dem för den välvilja de städse visat honom, synnerligast nu, då de utrustat
en boyort (ett slags tremastadt örlogsfartyg), hvilket han emellertid skulle räkna dem
till förtjänst. Då borgarne samtidigt förklarat, att de icke förmådde utrusta det andra
fartyget, som de ålagts färdigställa, efterskänkte konungen detta, på det att de ”dess
villigare skulle hjälpa till att göra Marcus Meyer, Varbergsborgarne och flere af det
partiet afbräck och nederlag, hvar de kunde och förmådde och på det att de måtte befästa
och försvara staden efter yttersta förmåga.”
Men svårigheterna öfvervunnos, Lübeck blef kufvadt och kung Gösta kände sig för
första gången under sig regering lugn. Det var då, som han visade sig som härskaren,
och det var då, som han med anledning af Nya Lödöses framställningar aflät det kraftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
