Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
affattade bref, som efter Stiernmans aftrvck många gånger meddelats, ehuru sällan
fullständigt eller fullt riktigt. Det lyder så:
”Till Borgmästare och Råd i Nylödisse, gifveti Väsby (i Salasocken)den 20 februari 1537
Wår ynnest etc.
I skolen nu veta, gode män, att edra sändebud nu hafva antvardat ifrån sig den summa
pänningar, I hitskickat för för gärden, äfvensom er skrifvelse, hvaruti I bland annat
gif-ven tillkänna:
1 :o Huru de uppstadsborgare, som vi för några år sedan skickade till er, dragit bort
från Lödöse;
2 :o Beklagen I desslikes högeligen, att uppstadsborgarne hafva fri seglats från Lödöse,
hvilket skall vara er till skada i er köpenskap; och
3 :o Begären I, att Vi skola unna eder skog till hjälp till stadens uppbyggande,
liksom äfven att till Tyskland och annorstädes få utföra tunneträ och skeppstimmer m. m.
Det första I omnämnen, att uppstadsborgarne dragit ifrån eder, emedan det — såsom
I föregifven — skulle i Lödöse förefinnas någon yttermera skatt än på det ställe de förut
bott, — därtill svare vi er, att detta enligt vår åsikt icke är den rätta anledningen, hvarför
de flyttat bort, utan fastmer den olämpliga och oordentliga skickelsen i mångahanda
måtto, som I bruken, där i staden synnerligast i fråga om er köpenskap, i så måtto, att
när några skepp eller främmande köpmän komma till staden, så fallen I öfver dem alle i
sänder, som en hop svin, dyrkandes upp hvad som kommer in; när de det se, öka de
varornas pris det dyraste eder till handa, såsom ju hvar och en lätt kan tänka. Det är
icke underligt, att den som köper dyrt också måste sälja dyrt. Genom slik oskicklighet
och dyrt köp nödgas mången fattig man i edra landsändar att af yttra, hvad de hafva att
sälja, till norska eller holländska köpstäder, där de kunna få bättre pris än hos er, hvilket
tidt och ofta utaf menige man blifvit öfverklagadt, fast I icke belagt det med böter.
Och detta är den förnämsta anledningen, hvarför ingen tillförsel sker till er, och att ingen,
som har något förstånd, vill blifva boende hos er. Vi betvifla icke, att I, om I brukaden
köpenskapen, som I borden, väl kunden få lika godt köp som Varbergsborgarne och ändå
bättre — om man uppriktigt vill bekänna sanningen — än Lubeckarne, eftersom I
haf-ven bekvämare seglats än de. Desslikes under hålles hos eder skröpeligen nog lag och rätt,
ingen vill lyda eller se till den andre, utan hvar och en vill vara sin egen herre ; och den
som har största släkten och förmågan att lägga upp mesta ölet, blifver mest aktad och högt
uppsatt, — och till äfventyrs snarast de, som hafva det ringaste förståndet. Men gode
män, som hafva någon förfarenhet och vilja åsyfta stadens och menige mans bästa,—
de blifva för intet aktade. Detta är anledningen, hvarför de och andra draga sig ifrån er.
Därnäst, att I beklagen er, att uppstadsborgarne bruka fri seglats ifrån Lödöse o. s. v.,
så ve ten I väl själfve, att den sedvanan icke är ny, och kunna eller veta vi därföre icke
med fog, skäl och rätt någon anledning att förtaga dem denna rätt, eftersom de ju äro
besutne borgare här i riket och betala skatt och andra pålagor lika så väl I, om icke mer.
Föga kan det lända er till afbräck, att de segla därifrån ut, om I annars villen skicka eder
så i er köpenskap som I borden.
Vidare om den begäran I framställen rörande skogen till er stads uppbyggande och till
export af tunneträ och skeppstimmer (af ek) o. s. v., — därtill svare vi er: I veten själfve,
hvad nytta och gagn icke allenast kronan, utan jämväl menige ridderskapet har af eksko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>