- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Göteborg /
33

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gen både genom ollonfläsk och annorledes — fast mera än af Lödöse stad, — fördenskull
kunne vi ingalunda tillstädja, att skogen skall så förödas och uthuggas. Eder är häller
icke ovetterligt, huruledes sådan nyttig skog är uthuggen å Norges-sidan och i Danmark
och annorstädes fridlyst; där hos dem står skogen som en hampgård, här hos oss blir
den snart förödd och för huggen. Därföre mån I ock hafva fördrag med att föra
skepps-timmer, plankor och tunneträ ut från riket. Dessutom hafven I smör, talg, järn, hudar
och andra köpmansvaror nog att föra, hvarmed I kunnen bruka ert bästa. Dock vore
vi väl tillfreds, om vi kunde lämna så mycket skog, som I kunden underhålla er stads
uppbyggande med, så mycket den nu skäligen måtte gå till och icke mera.

Så veten I väl själfve, gode män, hvilka privilegier och friheter vi eder stad gunsteligen
unnt och gifvit hafva, hvilket i den akt och mening skedt var, att I något skullen hafva
förbättrat och befästat staden, riket och synnerligast den landsändan Västergötland
till nytta och bistånd. Dock förnimma vi, att I hafven ganska föga tillgjort, hvilket
oss icke mycket behagar. Vi hafva dock hulpit mycket därtill, både i ena och andra
måttan; Gud vet hvad tack vi däraf förtjänt hafva eller hvad som är gjordt därför
— föga eller alls intet synes däruppå. Därför kunna vi icke längre tillstädja eller
tillhandahålla er slika friheter, bjudandes eder för den skull, att I viljen vara
betänkte därpå, att när den tid är ute, som våra privilegier innehålla, I då måtte
till vår Räntekammare inleverera den skatt, som brukar utgå af staden, utan all
förhalning eller uppskof. Eder härmed Gud befallandes.”

Brefvet åstadkom säkerligen en kraftig verkan, kanske just därigenom att det
innehöll flere öfverdrifter och lämnade intryck af konungens häftiga vrede, som nu
blossat upp efter att flere gånger ha varit nära till utbrott. På det sätt dem möjligt
var, vidtogo borgarne mått och steg för att återvinna konungens gunst, — ett bevis
på att de icke helt och hållet mistat hans nåd torde det vara, att konungen några
månader därefter medgaf de fattige i Nya Lödöse att fortfarande få behålla
hospi-talstionden i Kållands härad, — och särskildt synas de hafva lagt hand vid
försvarsverken, hvarvid de emellertid, såsom så ofta händt i våra bygder, hade en stor
svårighet att bekämpa i afseende på den dåliga och osäkra byggnadsgrunden, som 1539
vållat, att ett stycke af vallen och några gårdar rasat ned. Man kan sluta till allt
detta af det bref konungen under den 5 oktober 1539 aflåter till Severin Kil och hvari
bl. a. förekommer följande:

”Beträffande det som du gifver oss tillkänna om Lödöse stad, att man där uppsatt
ett stycke vall ornkr. 5 alnar hög, där den andre sjönk o. s. v., så hafva vi stort
tvifvels-mål om den vallen kan blifva beståndande; dock är det alltid godt, att något tänka på
att befästa sig, till dess man ytterligare kan ordna det, och förundrar oss storligen, att
de icke för längesedan varit öfver i Holland eller annorstädes och skaffat sig en god
byggmästare, som i den saken haft godt förstånd både till att lägga vallar och andra
byggnadsverk, eftersom de ju dock utan någon nytta hafva kostat så många pängar
på denna befästning, hvilken dock är så föga värd. Hade de för länge sedan haft en
god byggmästare, då hade det tilläfventyrs stått bättre till med Lödöse än det nu gör.
Men det du skrifver, att du tycker att staden skulle stå sig bäst på Gullberg eller
Säfve-holmen, emedan det vore ute med Älfsborg, om de befäste den förstnämda platsen o. s. v.,
så förmena vi, Severin, att en annan värld nu är förhanden än den i forntiden varit haf-

Sveriges Handel och Industri: Historik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free