Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riket och sig själfva nyttigare än där de nu äro. Synes oss fördenskull bättre och mera
rådeligt vara, — att I hällre låten sticka elden på de prackers näste, än de skulle blifva
fienderna till del, att de sig däruti befästa och beskydda skulle, som I väl själfve kunnen
tänka, huru därom är.”
I slutet af september 1545 kom konungen till Älfsborg och antagligt är, såsom Berg
påpekar, att en bestämd uppgörelse då skett i afseende på förflyttningen, hvilken troligen
skedde under år 1546 och början af år 1547, emedan konungen den 25 juni sistnämnde år
skrifver till Stenbock, att Lödöseborgarne ”allaredan flyttat sina hus och annat dit ned
till slottet.” Den 30 juli 1547 talas i ett kungligt bref om Älfsborgs borgare, — det är den
första gången, som Nya Lödöses invånare erhålla denna benämning. Nya Lödöse hade då
flyttat från sin gamla valplats.
* . *
*
Rätt utförligt hafva vi försökt skildra de första 75 åren af Nya Lödöses tillvaro,
emedan den erbjuder några punkter af intresse för den dåtida handelspolitiska och
kommersiella utvecklingen. Det var, såsom man finner, en framsynt konungs innersta och
oupphörliga sträfvan att drifva staden framåt, att höja dess affärsverksamhet, att uppmuntra
dess företagsamhet. Det var ett led i hans anfallsplan mot den makt, Lübeck, som
monopoliserat Sveriges handel och som måste kufvas eller tillintetgöras, om man skulle kunna
tänka på ett uppblomstrande af näringarne under dessa både krigiska och kritiska tider.
Konungen väntade frukterna af sitt arbete allt för tidigt och visade därför en vresighet,
som säkerligen kändes svår för dem, hvilka träffades däraf.
Ty Nya Lödöses invånare på kung Göstas tid voro ett arbetsamt och sträfsamt släkte,
såvidt man kan finna af tillgängliga handlingar. Företagsamhet saknades icke; snart sagdt
alla varor, som den tidens handel kände till, omnämnas därifrån; alla de nationer, som på
den tiden drefvo handel på norden, kommo dit med sina fartyg; Lödöseborna själfva foro
nordan, västan och sunnan. Just den omständigheten, som konungen så skarpt klandrade,
att de öfverbjödo hvarandra, när främmande skepp inkommo, vittnar om en affärsifver,
som naturligtvis icke kunde vara utan beräkning af affärsvinst; och det förhållande, som
konungen en annan gång kritiserar, att pänningevärdet där var högre än annorstädes i
Sverige, torde snarare vittna till förmån för deras valutaregleringar än tvärtom.
En svårighet hade staden att kämpa med, som ej var utan sin betydelse, nämligen de
dåliga landkommunikationerna. Vägarne voro usla och få: år 1540 omtalas i Lödöses
närhet endast tre, nämligen en från Varberg, en till Alingsås, Herrljunga och Skara och en
till Nödinge, Fors, Björke, Örslösa och Lidköping. På älfven forslades varor från
Bergslagen, men ännu hade icke biskop Brasks stora tanke om kanalleden brutit sig igenom.
Till sitt yttre afvek staden ej från en småstads, sådan som Kungälfs i våra dagar, men
för sin tid var den aktningsvärdt stor.
Skatten från staden var rätt betydande, ursprungligen 300 rhenskagyllen, motsvarande
åtminstone 6,000 kronors värde; och förmögenhet saknades ej, hvilket intygas däraf
att borgarne voro i tillfälle att förskottera rätt betydande belopp till krigsfolk och knektar.
Vi hafva därför ingen anledning att draga de yttersta konsekvenserna af kung Göstas
skarpa ord. Stadens befolkning var tvärtom idog, driftig och hågad för handel och
sjöfart, såvidt vi nu kunna bedöma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0039.html
