Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nor, som kom till staden, packas och ”cirklas” före försäljningen. Förköp förbjöds
strängeligen och skulle antingen brokikare eller andra tillsättas för att hålla tillsyn däröfver.
Borgmästare och råd fingo ”första kåret” att köpa allehanda vin och främmande
drycker, som kommo till staden, men skulle ”lägga dem i stadsens vinkällare, på det att allom
vetterligt vara skulle, som främmande drycker vilja hafva, att de sådana drycker uti
stadens källare finna måge; dock skole Borgmästare och råd samma främmande drycker
ut-öfver deras rätta värde och inköp icke försätta och utsälja”. Den som ”sålde landtvin
för renskt vin eller för något annat vin, som det icke gjorde skäl för”, mistade vinet och
bötade 40 marker.
Borgmästare och råd tillerkändes rätt att lagfora skuldenärer och förbrytare, men
ingen borgare i Nyelösse fick hafva borgerskap i tyska eller andra främmande städer, vid
förlust af allt gods, hvarmed han handlade.
öfriga bestämmelser — invåname tillerkändes bl. a. habeas-corpus-rätt — voro af
rättslig natur, utom den sista som tillerkände Nvlödöse hospital och fattiga inkomsten af en
kronogård i Lerje.
* . *
*
Som man af denna kortfattade redogörelse för privilegiernas innehåll finner, var det
fortfarande i främsta rummet de handelspolitiska åsikterna, som kommo till synes,
och alla bestämmelser gingo nästan uteslutande ut på handelns och sjöfartens
underlättande.
Konungens första åtgörande var att ånyo iordningställa fästningsverken vid Älfsborg.
Det såg illa ut i den forna staden och när Johan III under vintern 1572 tänkte förlägga
sitt hof till Älfsborg, var så ringa förråd på husrum, att konungen måste uppmana dem,
som voro i slottslofven därstädes, att i näjden inköpa tjugo stugor och låta uppsätta dem
före vinterns ankomst i närheten af slottet, där de äfven skulle ”tillpynta” stallrum för
300 hästar. Detta tyckes dock icke hafva lyckats.
Grefve Per Brahe hade, enligt konungens bref till Carl de Mornay af den 13 december
1572, fullföljt det förut omnämnda uppdraget och utsett plats vid ”Gulborg” (Gullberg)
för både slott och stad. Denna plan hade gillats af konungen, som äfven uppmanade
bor-garne att bygga stenhus därstädes. Men den 3 oktober 1573 ordade konungen om
Gull-bergs och Älfsborgs slotts och stads befästningar, under det att ett bref af den 8 augusti
1574 lämnade ”öfverste befallningen” öfver Älf sborgs och Gullbergs befästningar samt
Nylödöse stad åt Anders Olofsson (till Uddtorp). Det sistnämnda brefvet ålade denne ock
att i rättan tid förskaffa dagsverken, sten, kalk, trävirke och andra
”bvggningspartze-ler”, på det att Älfsborg och Nylödöse stad måtte det mesta möjligt vore blifva förbyggda
och befästade.
Den 25 juni 1575 omnämnde konungen i ett bref, att han ännu behöfde något
betänkande, innan han kunde lämna svar rörande den ritning till Älfsborgs stads befästande,
som till honom inskickats. Men den 3 april 1578 begärde konungen af borgmästare och råd
i Nylödöse, att de måtte med egna fartyg från Jutland till befästningsarbetena vid
Älfsborg hämta några hundra läster kalk, som af ståthållaren skulle dem betalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0044.html
