Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troligt är sålunda, att stadssamhällen uppstått både vid Älfsborg och Nya Lödöse,
hvaremot ingenting dylikt tyckes hafva kommit till stånd vid Gullberg, med hvars
befästande konungen dock ännu år 1589 är sysselsatt. Om Älfsborgs stads förhållanden veta
vi för närvarande ingenting annat än att redovisningen af ”drängepänningarne” åren
1576 och 1577 utvisar följande antal beskattade:
drängar 46 st.
inhysesfolk 27 st. och
gärningsmän 8 st.
till jämförelse hvarmed må nämnas, att antalet af de sålunda beskattade utgjorde i
Kalmar 45, i Skara 15 och i Lidköping 14. Ny lödöse stad upptages då alls icke i denna
förteckning.
Synnerligen rikhaltiga äro icke häller upplysningarne om Nylödöse stad ända till år
1586, då stadens ”tänkebok” (magistratens dombok), den första som finnes i behåll,
börjar att lämna ett och annat bidrag till kännedomen om stadens förhållanden.
Vi hafva emellertid ingen anledning att förmoda, att stadens handel stått stilla under
tiden från återflyttningen till Nylödöse. Visserligen är det nu icke möjligt att med
autentiska uppgifter bestyrka denna åsikt, men man vet åtminstone, att en hel mängd
utlänningar slagit sig ned i Nylödöse och där tvifvelsutan med framgång bedrifvit sitt
näringsfång. Där funnos flere nationaliteter representerade. Sålunda omförmäles å en grafsten
från Nvlöse kyrka, att en James Reid varit borgare i Nylödöse, och att hans hustru haft
familjenamnet Gibson, hvilket sålunda sedan gammalt varit kändt i våra bygder.
Följaktligen funnos skottar (eller engelsmän) i staden. Och tyskarnes antal var troligen icke
ringa, emedan ett jämförelsevis stort antal omnämnas därifrån, såsom Kroger eller
Krii-ger (1586), Jost (1586), Prydz (1587), Greff eller Graff (1587), Jung (1587), Rocke (1587),
van Hevde (1587), Man (1588), Bötker (1588), von Bremen
(1588), Höck (Högh 1588), Welt (1588), Inz (1590),
Siegen-hoff (1590), von Kampen (1595), Koch (1599), von Becken,
Brochman (1603), Koeditz och Nehusenm.fi. Äfven
holländska namn förekomma, såsom Frijs (1587), Claus holländare
(1586), Flarn (1588) och Josting (1604).
Oaktadt handeln underlättades genom beröringen med och
invandring af utlänningar, hade den vissa svårigheter att
kämpa med, som invånarne i slutet af 1580-talet omnämde
i en petition till konungen. Landets mynt hade ’?blifvit så
öfvermåttan föraktadt på gränsen omkring staden, både i
Danmark och Norge, liksom ock hos andra främmande, som
någon gång kanhända inkommo här till staden med sitt
gods,” så att varorna måste betalas i danska eller tyska
pänningar, under det svenskt mynt drog ett betydligt agio.
Målkärlen hade blifvit förminskade, hvilket äfven lände
staden till skada, emedan t. ex. på så sätt utlänningarne fingo
”sig till profit” en skäppa, hvarför köparne hällre drogo till
Uddevalla, Kungälf eller Marstrand med de varor de hade,
emedan målet där var större: på spanmålen hade häller icke
R ’11U)
Grafsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
