Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit bättre pris, utan man fick nu betala lika mycket för det nya mindre som för det
äldre större måttet. Likaså önskade borgarne nedsättning i accisen för främmade drycker,
”vin och andra drycker, som föras in till staden,” äfvensom förfrämmadt öl,
somLödöse-borgarne införde med egna skepp och skutor. Vidare önskades ändring i det
förhållandet, att ogifta köps vänner, som voro borgarebarn, hade svurit borgareed och ägde egna
hus, måste betala tull som om de vore främmande köpmän; likaså vore det högst
be-klagansvärdt att främmande köpmän, engelsmän, holländare, tyskar, skottar m. fl.
drogo in i landet och på marknaderna i öppna bodar försålde kläde, specerier och andra
varor, utan att betala tull i Nylödöse. Vidare var ”gamla Lösse stad” Nylödöse till stort
hinder, emedan de icke hade någon försyn att utföra sådana varor, som voro förbjudna, och
köpte och handlade med främmande varor. Dessutom funnos många ”liggare” i staden,
som drefvo handel utan att betala skatt eller tull; och slutligen borde uppstadsborgarne
åläggas att utskeppa sitt gods eller sälja det i Nylödöse och icke idka direkt utrikes handel.
Det var till svar på dessa petita, som konungen år 1587 förnyade privilegierna af år 1572.
Såsom ofvan synes, beklagade sig Nylödöseborna öfver intrånget från Gamla Lödösc
stad. Härmed åsyftas dock måhända icke Gamla Lödöse, som ju sedan 1526 var en
bondby, utan möjligen Älfsborgs stad, öfver hvilken den 2 november 1586 Jöran Eriksson Ulf
-sparre utnämdes till ståthållare. Huru länge denna stad sedermera fortvarade, är ännu
ovisst, men den omnämnes sista gången i denna Nylödöseborgarnes klagoskrift.
Ccdcr-bourg berättar, att Älfsborgs stad ”skolat af handel och seglation mycket florerat” och
det tyckes af klagoskriften, som om detta påstående vore riktigt. I Gamla Lödöse hade
emellertid Nylödöseborna alltifrån Gustaf Vasas tid haft bodar till upplag af gods för byte
med spanmål och lifsmedel mellan marknadstiderna och strax härefter börjar, såsom vi
nedan få se, Gammallöse åter att framträda.
Nylödöses historia sedan denna tid har utförligt skildrats af Berg efter nu tillgängliga
källor och det finnes icke mycket att därutöfver tillägga.
Staden hade tvifvelsutan mycken framgång i sin handel. Af ett uppbördsregister på
alla borgares ”gårdar och tomter i Nylöse, innan bys och utan, och på deras guld,
silfver-pänningar, koppar, boskap och deras egendom, datum Nylöse den 20 december 1599”
inhämtas, att ”nordan ån” funnos 155 och ”sunnan ån” 108 borgare, hvaribland
åtskilliga jordbrukare, köpsvänner, styrmän, timmermän, kvinnor och väktare samt
skolmästaren. Inalles funnos sålunda i staden 263 borgare, hvilket enligt Forssells beräkningar
torde motsvara en folkmängd af 1300—1600 personer. Nylödöse var sålunda en bland
Sveriges dåtida större städer, ty näst Upsala med kanske 2500 invånare voro, enligt
Forssell, Kalmar, Söderköping, Västerås och Gefle de mest betydande stadssamhällena,
hvilkas folkmängd troligen icke uppgick till mer än 12-—1800 invånare, under det i
Linköping, Vadstena, Arboga, Enköping, Örebro, Nyköping, Västervik och Jönköping
invånareantalet icke torde hafva utgjort mer än 6—900 personer.
Handeln hade fortfarande, såsom af det ofvan anförda framgår, ett medeltida kynne
och icke blott borgarne, utan äfven stormännen i landet och t. o. m. själfvaste konungen
och härtig Karl bedrefvo därifrån köpenskap. Stadens inkomster grundade sig på
tull-afgifter, hvartill år 1605 kom bompängar – början till våra nuvarande hamnafgifter
för fartyg —, hvilka då utgingo med 4 öre för ett fartyg, 2 öre för en skuta och 1 öre för
en båt. Staden ägde sålunda en af en bom instängd hamn. För öfrigt ägde fartygen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
