Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och allehanda slags trävirke, — svenskt ekvirke fick dock ej utföras, utan endast norskt.
En utförselvara, som troligen ock var af betydenhet, var sill. Enligt en Lubeckförordning
af år 1576 rörande cirkelbeteckning å silltunnorna, hörde Marstrandssillen till de bättre
sorterna och skulle få en dubbelcirkel på tunnstafvern, hvilket visserligen icke
betecknade allra främsta kvalitén, men dock en af de förnämligare. Till betydenheten af
fiskexporten, liksom af utförseln af annat tunnegods (smör, fläsk o. s. v.), kan man sluta
sig däraf, att stadens tunnbindare redan 1587 voro så talrika, att de bildade ett
sär-skildt skrå med tvänne åldermän.
Hantverkarne voro för öfrigt rätt många. Utom skräddare och skomakare omtalas
snickare, muraremästare, glasmästare, garfvare, fältskär (den tidens läkare),
bokbindare, kopparslagare, mjölnare, buntmakare och sadelmakare. Detta var en rätt
fullständig uppsättning af hantverksmästare, men hvad som fäster uppmärksamhet framför
annat är det rätt betydande antal guldsmeder, som omförmälas från staden och hvilka
äfven hade en särskild ålderman. Att hantverkare voro så många, framför allt de utaf
det sistnämda slaget, häntyder otvifvelaktigt på en rätt afsevärd välmåga inom staden,
en välmåga hvarpå förut också anförts åtskilliga prof.
Under år 1590 utlofvade Johan III stadfästelse på Gammallöses privilegier och
friheter, så snart utredt blifvit, att dessa icke voro till hinder för Nvlöse, ”hvarken i
köphandel, marknader eller eljest", och år 1591 beviljades en del härligheter åt Gamle Lösse stad.
Fullt oberoende tyckes Nylödöse sålunda ej hafva blifvit af sin gamla namne. Men
Ny-lödöse erhöll fortfarande en del förmåner, bland hvilka må nämnas den att Jönköpings
stad, som enligt handelsordningen 1594 fick utskeppa gods antingen vid Nylösa eller
Söderköping, i härtig Karls
betänkande om städernas inrättning
af år 1595 ålägges att ingenstädes
hafva sitt nederlag och köphandel
än i Nylöse stad "och där skola de
med Nylöse borgare deras gods
för-vttra och icke åt Halmstad eller
Varberg det föra, som härtill skedt är ".
Men snart tyckes konungen och
regeringen hafva kommit på
andra tankar. Handeln och
sjöfarten började utveckla sig, fartygen
blefvo större och uppseglingen till
Nylöse vållade mycket besvär,
emedan farvattnet var trångt och
otillräckligt för de ökade
anspråken på en bekväm skeppsfart.
Karl beslutade därför att
grundlägga en stapelstad af betydenhet
nära Göta älfs utlopp i hafvet och
utfärdade år 1603 privilegier för
en dylik.
Emerentia Kråkor later skjuta pd Kr is tern IV dr 1612.
Tuschteckning af G. Bruseudtz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
