Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III. GÖTEBORG PÄ HISINGEN
varför kom konung Karl IX på tanken att anlägga en stad
just å Hisingssidan? Skulle det icke varit lika klokt att
hafva anordnat den på södra sidan af älfven i skygd af
Älfs-borgs för sin tid aktningsvärda fästning?
Det enda svar, som kan gifvas på denna fråga, är det, att
man torde hafva utgått ifrån vissa åsikter, som äfven i senare
tider gjort sig gällande om förhållandet mellan befästa och
obefästa köpmansstäder. Det hade ju visat sig, att Älfsborgs
stad lefvat en bekymmersam tillvaro och att den första
åtgärd, som en mot fästningen riktad aktion förde med sig,
i regeln innebar en förstöring af köpstaden utanför fästningens portar. Det var helt
visst detta, som konungen i främsta rummet ville förekomma.
Sina åsikter om "städernas inrättning” hade Karl IX redan som härtig uttalat i det
förut omnämda betänkandet af år 1595. "Först så är allom vetterligt," säger han däri.
"att uti de städer, där nederlag finnes med fri köpmanshandel och vandel, där är ock
den största tillsökningen och den bästa näringen.” Det var denna åsikt, som ledde
honom, då han önskade att på västkusten få en stor och betydande köpmansstad.
Karl IX :s plan vid Göteborgs grundläggande var, såsom Wolff så klart
framhåller, att hufvudsakligen med biträde af utländskt kapital och utländsk
arbetsskicklighet vid västerhafvet dels upprätta en centralpunkt för den nordiska handeln, jämförlig
med de stora hansestäderna, dels bilda en härd för i Sverige dittills okända industri- och
näringsgrenar. Genom sina religiösa åsikter var han på förhand mest hågad för att söka
det hos trosförvanter och då dessa därtill voro världens då förnämsta handelsfolk, var
det naturligt att han i främsta rummet skulle intressera sig för dem. Det behöfdes nytt
blod och ny kraft i den svenska handelsföretagsamheten, och det var detta, som Karl
hoppades att vinna genom en immigration af holländare.
På norra sidan af älfven ägde Sverige vid denna tid Lundbv och Tufve socknar eller
hvad som i våra dagar benämnes Östra Hisings härad. Gränserna mellan de båda
Hisings-häradena gå, såsom kartan utvisar mycket krokigt och det forna danska området
skjuter ned ända i Ardalsbukten. Å södra delen af Hisingen finnes numera Kvillebäcksvägen
och bron öfver älfven, men så var det ej i forna tider, utan de som kommo från Hisingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
