Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, under h vilka både inhemska och utlänningar skulle fritagas från by sättning,
utmätning och häktning för andra brott än majestätsbrott. Staden fick ock rätt att uppsätta
en stads- och landtvåg samt en kran och till dessas samt våg- och kranmästarens och nödig
betjänings underhåll fastställa en våg- och kranafgift.
Vidare voro invåname inom Göteborgs område förbjudna att afyttra sina
mjölkprodukter, boskap och andra varor annorstädes än i staden.
Göteborgsborgame skulle för dem tillhörande gods, som blifvit bergadt, endast erlägga
bergarelön, utan att kronan mot detsamma finge göra gällande sin s. k. strandrätt.
Vidare skulle en pantlånebank inrättas, i hvilken behöfvande personer mot skälig och
billig ränta kunde erhålla försträckningar på högst ett år; dess kapital skulle
åstadkommas därigenom att burgna personer i inrättningen insatte nödiga medel.
Konungen afstod till staden hälften af danaarf och af all ägendom, som i staden
konfiskerades. —
Dessa många och för sin tid rent af storartade privilegier inneburo betydande
förmåner. Konungen afstod sålunda från sin förköps-, konfiskations- och strandrätt; borgame
tillerkändes frihet från en mängd utlagor och inskränkningar i handels- och
seglations-rätten, som dittills varit vanliga, samt en näringsfrihet, som på den tiden icke ofta
förekom. Hvad dess rättsliga förhållanden till riket angår, för hvilka här ej redogjorts, kan
man säga, att staden i författningshänseende gjordes till en republik eller en stat i staten.
Med ett modernt talesätt skulle man i korthet säga, att konungen ville göra Göteborg till
en frihamn och en fristad.
Hans omtanke sträckte sig emellertid ännu längre.
Wolff har i riksarkivet påträffat ett på tyska affattadt kgl. bref, som utgör ett tillägg
till de anförda privilegierna och i hvilket konungen bl. a. utlofvar:
att i den nya staden låta uppföra etthundra hus till bostäder åt de förste invandrarne;
att låta anlägga en brygga mellan Älfsborgs fästning och staden;
att låta förbättra alla till staden ledande landsvägar och anlägga sådana samt förbättra
älfvarne och sjöame ”genom slussar och andra anstalter, så att man skulle kunna fara med
skutor och mindre skepp från Stockholm till Älfsborg”, — således innefattande en direkt
kanalförbindelse mellan ost- och västkusten;
att tillsända staden sex fartyg, hvartdera bestyckadt med 16 kanoner, försedt med
proviant för ett halft år samt lastadt med mastträ och annat byggnadsvirke; och
att förse det oktrojerade handelskompaniet med ioo skeppund koppar, 200 skeppund
järn, 20 skeppslaster tjära, virke m. m., i ändamål att därför inflytande medel skulle af
kompaniet fördelas mellan de första invandrarne såsom ersättning för
flyttningskostnader och tidspillan.
Såsom bidrag till kostnaderna för stadens uppbyggande tillförsäkrades immigranter
för en tid af sex år dispositionsrätten öfver Mölndal jämte tillbehör, äfvensom att staden
i mån af sin tillväxt skulle förses med de landerier, som för dess nödtorft ytterligare kunde
erfordras.
Den 8 september 1607 utfärdade konungen ett patent om ett handelskompanis
inrättande i Göteborg. Äfven detta innebar en nyhet, som för sin tid var mycket
anmärkningsvärd och naturligtvis hade sin förebild i utländska handelsförhållanden. Den form
konungen gaf åt kompaniet kan sägas motsvara ett kommanditbolag i våra dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
