Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
van Dijck visade dem, att det var allvar i leken;
”hvarifrån de fått ett hopp, att de skulle kunna få stanna
kvar, kan jag icke gissa mig till”, skrifver han i ettbref,
”men för att betaga dem hvarje förhoppning, har jag
utarrenderat själfva Nylödöses ■ plats, där de nu bo och
kringliggande åkrar, — som hittills brukats som
allmänning af alla invånarne, — på åtta år till holländska
bönder, mot förpliktelse för dessa att sätta jorden i godt
åkerbruksskick ’
Den 22 januari 1622 meddelade van Dijck, att han
erhållit goda underrättelser från Holland och med
många skäl bemött de påtänkta immigranternas
invändningar och farhågor. Framför allt behöfde de ej
af skräckas däraf, skrifver han, att stadens mark ännu
vore tom och utan bostäder, ty alla Nylödöses
invånare skulle nästa april månad flytta till Göteborg,
hvar-för han åtog sig att sörja för, att hvar och en skulle hos de redligare borgarne finna
ett hem i ordning till sin bekvämlighet, där han kunde dväljas, tills han antingen hyrt eller
själf uppbyggt ett annat.
Själf hyste han likväl åtskilliga tvifvelsmål. Oaktadt han ”med offentlig myndighet”
pådref inflyttningen, — skref han i februari, — fruktade han dock, att det icke
lätte-ligen blefve verkställdt ”utan högre makt och konungens ingripande”.
Men det gick dock och den 13 maj 1623 rapporterade van Dijck, att de Nylösiske
köpmännen dragit dit, men att deras handel på Tyskland lidit skada af förflyttningen, —
förmodligen därför att de för Nylödöse gällande af talen icke i tid öf verfly ttats på Göteborg;
de holländske köpmännen hade ock kommit, men några af dem voro kinkiga och visade
missnöje samt sade rent ut, dels att om de ej redan timrat härstädes, skulle de icke göra det,
och dels att de skulle resa hem igen, om de kunde få sälja sina hus. De förnämsta och
förmögnaste holländarne, som hade sin handel på västern, gjorde dock ganska få
svårigheter, emedan det just passade dem att låta sina skepp gå i denna riktning och därifrån
återvända.
Äfven tyskar hade inflyttat och likaså en eller annan skotte. Till en början höllo
invånarne gudstjänst i sina egna hus, men från 1622 offentligen i ett enskildt hus vid (Västra)
Hamngatan. År 1623 erhöllo de tillåtelse att bygga en kyrka och inköpte då en af
träkyrkorna i Nylödöse, som uppfördes, där tyska kyrkan nu ligger. Den förste tyske
pastorn var Kleinschmidt; svenska församlingens förste kyrkoherde var Sylvester Johannis
Phrygius, som äfvenledes var superintendent, och troligen var en af dem som först inflyttade.
Stadens afstickande samt afdelandet af gator, gränder, tomter och hus verkställdes,
såsom Munthe uppvisat och ofvan antydts, af en militär, ingeniören Johan Schultz;
fäst-ningsgrafvens utgräfning, vallars bildande och hamnanordningen fortsattes under ledning
af de båda konduktörerna Jost och Arendt. Vid hamnen hade man på landtungan
uppfört en 62 alnar hög trä pyramid, och hamnens rykte steg snart, ”så att tryggare icke
torde finnas från Cadix till Östersjöns slut.”
För arbetets utförande och hamnanläggningen utskrefvos under åren 1620—2 sär-
Super in tende n ten Ph rygius,
den förste Göteborgare, af hvilken finnes porträtt.
Efter en oljemålning pa koppar i Göteborgs
Domkapitels sessionssa l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
