Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på flere håll, t. o. m. i Jönköping, och anställt mässingsmakare på flere ställen, hade
man icke för Göteborg hunnit längre än till de allra oundgängligaste handtverkarne,
till hvilka man dock kanhända icke bör räkna den cordovanbereider (=
karduanläder-garfvare), som tidigt omtalas.
Den enda industriella anläggning, som förekom, är det förutnämnda tegelbruket,
hvars tillverkning emellertid var af mycket otillfredsställande beskaffenhet och längre
fram gaf anledning till många klagomål, i det de hus nedrasade, som voro byggda med
tegel från detta bruk. En annan industriell anläggning torde dock hafva varit det
”bränvinsbruk”, som omtalas i kgl. memorialet den 23 februari 1624, enligt hvilket
Samuel Lots’ arfvingar ålades att söka burskap eller öfverlämna bruket till någon af
stadens invånare.
Den sköna Mölndalsströmmen kom häller ingalunda att göra det gagn i industriellt
syfte, som af Oxenstierna framhållits, och man ser af Dahlbergs afbildning, att dess
vattenkraft endast i ringa grad kommit till användning.
Skråordningarne från 1620-talet kommo omedelbart att tillämpas inom den nya
staden, och redan i memorialet den 23 februari 1624 föreskref konungen, att rådet, ”på
det att allt bönhaseri måtte afskaffadt varda och de ämbetsmän (= handtvärkare).
som kunna staden nyttiga vara, måtte behållna varda”, skulle låta göra ett särskildt
skrå eller gille för hvarje ämbete, så att det måtte blifva ”en åtskillnad mellan
köpmän och handtverksmän ” och så att de, ”som ämbeten bruka, icke däribland drifva
någon köpmanshandel eller de, som handla, bruka ämbetes näring och arbete”.
Det äldsta bland de skrå, som omnämnas från Göteborg, torde vara ett, som ägde
betydelse för Göteborgs handel. Den 9 Augusti 1625 fastställde, såsom det heter i
urkunden, ”Vi Committerade, Regerande Praesidenter och samtliga Rådsförvandter
ut-öfver Götheborgs Stad och dess tillhöriga Land”, en ”ordinantie för Båteskeppame”.
enligt hvilken dessa, ”som uti ett Compagnie sig förbundit hafva”, fingo tillåtelse att
välja sig två åldermän; af dessa skulle den ena hafva inseende öfver båtskeppare, som
förde köpmanna varorna från Strömmarne (slussen vid Lilla Edet) till Göteborg och
från Göteborg dit upp; den andre skulle hafva ”Inspection” öfver de båtar, som
”härhemma vid staden blifva och allenast beskedde äro att föra gods ifrån stadens tull
och våghus ut till skeppen och därifrån till staden igen, så att det blifver rätteligen
förtulladt och vägdt, förrän det utskeppas, och åter igen ansagdt på tullen, när det
införes.” Detta skrå omfattade således icke blott det sedermera så kallade
ström-båtsgillet, utan äfven det s. k. hemförarebåtgillet, hvars verksamhet i förbigående sagdt
sträckte sig långt fram på 1800-talet. Det torde dock icke hafva dröjt synnerligen
länge, innan två olika skrå bildades, ty då Rådet den 25 januari 1641 fastställde en
skråordning för det senare gillet, förbjöds gillet uttryckligen att befatta sig med
varu-försel till strömmarne, ”hvilket allena dem androm båtskepparne efter undfånget skrå
vidkommer”. Enligt samma skråordning skulle till hemföraregillet också räknas de
båtmänner, ”som pläga bruka sina båtar att föra folk emellan staden och skeppen
på älfven eller eljest”, hvilket antyder, att icke blott en ordnad varutransport, utan
äfven personbefordran förekommit rätt tidigt i vår stad. I sammanhang härmed torde
ock böra nämnas, att båtgillets medlemmar voro stadens första organiserade brandkår,
enär det i skråordningen af år 1641 föreskrifvcs, att gillet vid eldsvådetillfällen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
