- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Göteborg /
77

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

personer. Antalet bostadsbyggnader kan näppeligen hafva uppgått till mer än nittio
stycken, hvaraf de flesta lågo dels utmed Lilla Berget vid nuvarande västra delen af
Köpmansgatan och dels emellan nuvarande Södra Hamngatan, senare stundom
kallad S:t Hansgatan, och Drottninggatan, då benämd Jakobsgatan, något senare
Holländaregatan. Till en början- tyckes man hafva byggt fasaderna af husen mot sistnämda
gata och dragit ut tomterna ända intill hamnkanalen på nuvarande området för Södra
Hamngatan. Vid Norra Hamngatan, som stundom benämdes Stadsgatan och liksom
stadens öfriga gator ej hade stenläggning, lågo några förnämligare hus, på torgets
sydöstra sida, som nämdt, Rådhuset. Märkligt nog hade staden, oaktadt privilegierna
försäkra motsatsen, genast börjat befästas och borgarne åtagit sig anläggning af både östra
och västra borgvallen.

Huru stor ut- och införseln var vid denna tid, veta vi ej, utan först för några år senare;
den kunde emellertid ej ännu vara synnerligen stor, enär, som ofvan antydts,
tullinkomstens hela belopp icke beräknades uppgå till mer än 4.000 daler.

De förmåner Göteborg erhållit ansågos, som nämdt, vara särdeles betydande, och
redan år 1625 klagade borgmästare och råd samt gemene borgerskapet i Gamla Lödöse
öfver det stora förfång, som staden tillskyndades i sin handel af Göteborg, hvarest frihet
för lilla tullen ägde rum. För vår stad hade dessa klagomål dock ingen annan påföljd,
än att en kgl. resolution stadgade förbud för landsköp på Göteborg till Gammallöses
förfång. Att staden fortsatte att utvidga sina handelsförbindelser framgår däraf, att
Gabriel Oxenstierna i ett bref, dateradt Göteborg den 28 juli 1625, omnämner att två af
skeppsredaren A. van der Veldens skepp, lastade med trävirke, blifvit borttagna af en hop
”dvnkerker” (sjöröfvare). Redan vid denna tid började för öfrigt holländska skepp att
anlöpa Göteborg med styckegods och sin hembygds varor och, sedan tullen där var erlagd,
segla till Spanien ”under Göteborgares namn och frihet”, oaktadt det i memorialet
af år 1624 uttryckligen förbjudits ”Commissarius” — van Dyck — och rådet att
förpassa någon borgare eller något skepp åt Spanien eller annorstädes, med mindre både
borgaren och skeppet vore hemmahörande i staden. Man praktiserade sålunda redan nu
ett sätt att kringgå nationalitetsbestämmelserna, som sedermera under den s. k.
kontinentalperioden kom till flitig, användning.

Staden fortsatte att slå mynt, hvartill den redan genom specialprivilegium den 30
juni 1623 berättigats; nya myntordningar tillkommo sedermera för Göteborg den 17
januari 1625, den 4 februari 1626 och den 27 april 1635, i enlighet med hvilka präglades
ören i silfver för åren 1625 och 1626 samt 1635 och 1636. Den 14 januari 1626
lät’Riksrådet efter anmälan af myntvardeinen (myntproberaren) väga äfven Göteborgs mynt
och fanns ”med remedio. 3 stycken öfver”, i följd hvaraf till bl. a. myntmästaren i
Göteborg skulle utgå en befallning, att han ”efter rätt skrå skulle härefter mynta”.
Göteborg fick sedermera år 1630 ett mynthus, som låg invid tyska skolan ungefär vid
nuvarande Tyggårdsgatans norra del.

Bland de storslagna planerna för handelns utveckling, som vid denna tid påtänktes,
var äfven det genom kgl. privilegium den 14 juni 1626 föreslagna Ostindiska kompaniet,
hvars hufvudkontor skulle förläggas till Göteborg, som äfven skulle blifva dess
inskepp-nings- och utlossningsplats. Denna stortänkta idé kom dock ej till utförande förrän
hundra år efter denna tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free